Erfarenheter av balanserat styrkort som styrmodell : - En flerfallsstudie inom kommun och landsting

Bakgrund: Det finns ett flertal olika styrverktyg för att styra sin verksamhet, en välkänd styrmodell är BSC. Modellen har spridit sig till både privata och offentliga verksamheter. Inom kommuner och landsting har det påvisats på senare tid att BSC utvecklingen börjat avtrappas. Dessutom är det cirka 20 år sedan modellen introducerades av Kaplan & Norton. Av denna anledning är det intressant att studera vilka erfarenheter kommuner och landsting har med BSC samt varför en del väljer att sluta med styrmodellen. Syfte: Syftet med studien är att utveckla förståelsen för BSC som styrmodell genom att fokusera på vilka erfarenheter kommuner och landsting har gällande BSC och varför en del väljer att sluta med styrmodellen. Metod: Studien har genomförts i form av en flerfallsstudie baserat på två kommuner och två landsting. För att öka studiens kvalitet har vi använt flera källor till det empiriska materialet. Vi har bland annat låtit respondenterna ta del av studien för att säkerställa att vi uppfattat det empiriska materialet korrekt och tydligt klargjort vad studien syftar till, detta för att ta hänsyn till den samhällsetiska aspekten. Slutsats: Efter genomförd studie kan vi påvisa att det finns ett flertal positiva erfarenheter respektive svårigheter med modellen. Det finns inga markanta skillnader mellan upplevda erfarenheter beroende på om man valt att sluta använda modellen eller ej. Det som kan ligga till grund till för att en del slutar använda BSC är att det kan påvisas sex skillnader i upplevda erfarenheter och att chefsbyte, omorganisation och eldsjälar har stor inverkan på styrkortet. Dessutom kan det påvisas att det föreligger ett mode i BSC och att det är av denna anledning som organisationer slutat använda sig av BSC.