Januarieffekten : En studie av anomalin utifrån klassisk ekonomisk teori och Behavioral Finance.

Bakgrund: Förtroendet är en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik och likvid aktiemarknad. Stora fluktuationer på aktiemarknaden riskerar minska investerares förtroende för marknaden och dess effektivitet. Anomalier är ett typexempel på oförklarade upp- och nedgångar på aktiemarknaden som studerats i samband med marknadseffektivitet. Vad som driver anomalier råder det inom forskningen delade meningar om. Klassisk ekonomisk teori har fått störst genomslag inom forskningsområdet, dock har ingen entydig förklaring till fenomenet kunnat ges. Bristen på en tydlig förklaring har gett upphov till beteendevetenskaplig forskning som försökt komplettera de rådande ekonomiska teorierna med teorier hänförliga till beteendevetenskap. Problemformulering: Vilken inverkan har finansiella såväl som beteendevetenskapliga faktorer på Januarieffekten? Syfte: Syftet med studien är att studera Januarieffektens förekomst på den svenska aktiemarknaden och finna förklaringar till dess eventuella uppkomst. Metod: Studiens forskningsansats är av deduktiv karaktär där teorier hänförliga till klassisk ekonomisk teori och Behavioral Finance studerats. Utifrån teorierna lyftes faktorer fram som potentiella förklaringsvariabler bakom Januarieffekten. Vidare utfördes en kvantitativ studie baserad på tidsseriedata på skilda aktie- och sentimentindex. Resultat och slutsats: Studien visar att Januarieffekten varit förekommande på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1980-1999. Studiens resultat visar även på anomaliers komplexitet, då få av de studerade förklaringsvariablerna var relaterade till Januarieffekten. Dock erhölls resultat som stödjer teorier kring det varierande informationsflödet kring aktiebolag över säsonger och dess påverkan på anomalin. Visst stöd erhölls även kring skattehypotesen, då de studerade länderna med kapitalvinstskatt i högre grad uppvisade en Januarieffekt än länder utan kapitalvinstskatt. Dock kunde ingen signifikant skillnad i avkastning mellan länder med och utan kapitalvinstskatt urskiljas. Detta resultat går därmed inte i linje med den starkt etablerade och främst förkommande förklaringsvariabeln inom den finansiella forskningen. Slutligen erhölls statistiskt stöd frör sentimentindexet Barometerindikatorn och dess relation till Januarieffekten. Trots att vi inte erhöll signifikanta samband mellan övriga sentimentindex och Januarieffekten påvisade vår studie ett starkt samband mellan samtliga sentimentvariabler och dess påverkan på den svenska aktiemarknaden. Detta resultat ger stöd åt Behavioral Finance-teorierna och dess syn på aktiemarknadens psykologi.Introduction: Confidence is one of the most important prerequisites for a successful and liquid stock market. Large fluctuations in the stock market could reduce investor confidence in the market and its effectiveness. Anomalies are a typical example of unexplained ups and downs of the stock market that has been studied in the context of market efficiency. There are differing views about what drives anomalies. Classical economic theory has been the most successful in the research, however, no clear explanation could be given. The lack of a clear explanation for this phenomenon has given the rise to behavioral research that sought to complement the prevailing economic theories with theories related to Behavioral Finance. Problem: What impact has the financial as well as behavioral factors on the January Effect? Purpose: The aim of the thesis is to study the presence of the January Effect in the Swedish stock market and find explanations for its eventual emergence. Method: The study's research approach is deductive in character, where theories related to classical economic theory and Behavioral Finance were studied. Based on the highlighted factors related to the theories, potential explanatory variables behind the January effect emerged. A quantitative study based on time series data was performed on various stock and sentiment index. Results and Conclusions: The study shows that the January effect has been present on the Swedish stock market during the period 1980-1999. Our results show the complexity of anomalies since only a few of the explanatory variables were related to the January effect. However, results were obtained that supports the theory of seasonal information flow. Some support was also obtained on the tax hypothesis. However, no significant difference in yield between countries with and without capital gain tax discerned. This result does not support the highly established and mainly occurring explanatory variable in the financial research. Finally, we obtained statistical support of the sentiment index BAR and its relation to the January effect. Although we did not obtain significant correlations between other sentiment index and the January effect our study showed a strong correlation between all the sentiment variables and their impact on the Swedish stock market. This finding provides support for Behavioral Finance theories, and its view of stock market psychology