Reviderade eller oreviderade småföretag : En studie från långivarnas perspektiv

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige. Definitionen av småföretag i detta sammanhang är de aktiebolag som underskrider två eller tre av följande krav: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning SOU (2008:32). Den nya lagen innebär att småföretagen idag har rätt att själv välja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pådrivande faktor för denna lagändring där några av målen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och på så sätt även göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga. Kapitalmarkanden karaktäriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhänder som de olika långivarna utgör, exempel på dessa är banker och finansbolag m.fl. Dessa mellanhänder specialiserar sig på informationshantering för att bearbeta informationen och på så sätt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/långivning karaktäriseras bl.a. av fokus på finansiella variabler och tillgångar (Altman, 1985; Foster, 1986; Kling. 1999; Silver, 2001; Sigbladh & Wilow, 2008) med analyser som grundar sig på finansiella rapporter och där årsredovisningen utgör en viktig sådan rapport. För kredit- och långivare som verkar i kapitalmarknaden är det därför av stor vikt att den information man tar del av verkligen är korrekt och ger en rättvisande bild (Kling, 1999; Carrington, 2010). Enligt Carrington (2010) ger även en revision intressenterna en försäkran om att rapporterna är av hög kvalitet, att den inte innehåller några väsentliga fel, visar en rättvisande bild av företaget och att granskningen är utförd av oberoende part. Följder av den slopade revisionsplikten kan därmed komma att innebära en ökad informations asymmetri mellan långivare och låntagare, påverkan på kreditbedömningsprocessen för långivare samt en högre kostnad för lånen som en följd av en större osäkerhet och därmed risk. Metodiken som vi använt oss av är kvalitativ art där vi genomfört intervjuer med fyra olika långivare. Empirin som vi har fått ihop har analyserats enligt den metod som Bryman & Bell (2005) kallar för grundad teori. Vår ansats bygger på abduktion. Vårt syfte med denna studie har således varit att undersöka hur långivare bedömer reviderade kontra oreviderade årsredovisningar för småföretagen och om detta i sådana fall påverkar prissättningen av lån? Den slutsats som vi kommit fram till genom våra empiriska iakttagelser och teori, tyder på att oreviderade företag skapar en ökad informationsasymmetri vilket gör att långivare generellt behandlar oreviderade företag med större reservation och osäkerhet än reviderade. Åtgärderna som vidtagits bland de olika långivare vi har intervjuat har dock ej varit homogena och därmed blir det svårt att generalisera prissättningsfrågan. Vad vi dock har kunnat konstantera genom vår studie är att revisionen anses som en viktig faktor för långivare. Det bör dock påpekas att reformen ännu funnits för kort tid för att verkligen se de verkliga effekterna på kreditmarknaden och för företagen i sig