Arbetsmiljö & Pension : Kan en bättre arbetsmiljö förlänga arbetslivslängden?

Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ”Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?” utgör den beroende variabeln. I regressionsanalysen kontrolleras det för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, utbildning, kön, ålder, hälsa, yrke, bransch osv. Resultatet visade att arbetsmiljön har effekt på vilka förväntningar en individ har kring sin pensionsavgång. I den fysiska arbetsmiljön har ett fysiskt tungt arbete och/eller mycket kontakt med vätska en negativ inverkan på den självskattade pensionsavgången. I den psykosociala arbetsmiljön visade sig låg kontroll kombinerat med höga krav ha en negativ inverkan på den förväntade pensionsavgången. Detsamma gäller psykologisk stress (i form av psykosomatiska åkommor, avsaknad av tid för vänner och familj samt otillräcklighet inför arbetsuppgifter). Att ha ett trivsamt jobb och/eller ha mycket social kontakt med kunder eller klienter hade en positiv effekt på den förväntade pensionsavgången. Alla skillnader mellan kvinnor och mäns självskattade pensionsavgång kunde förklaras av de ingående variablerna i regressionsanalysen.The demographic change in Europe is a challenge not to be ignored. The ageing population, the later entry to the labor market and the decreased fertility rate demands increased attention from the decision makers. The taxes of the working population is not enough to pay for the future retirements and it is essential to find a way to increase the time spent in the labor market to avoid this upcoming financial trap. This paper examines whether the work environment has an impact of how long an individual stays in the labor market by looking on the self-rated retirement age. Cross-sectional data from the work environment survey submitted by the Swedish Work Environment Authority and Statistics Sweden from the years 2005, 2007, 2009 and 2011 are used to examine this relationship. The dependent variable is based on the following question: “Do you estimate that you will be able to work until the ordinary retirement age in your current occupation?”. The binary logistic regression analysis controls for the physical and the psychosocial work environment, education, gender, age, health, occupation, industry etc. The results show that the work environment has an impact on how the individual estimate their point of retirement. When looking on the impact of the physical work environment it is shown that heavy work and/or frequent contact with fluids decrease the probability for the individuals to estimate an ordinary retirement age (i.e. 65 years). Regarding the psychosocial work environment it is revealed that a low level of control combined with high demands has a negative effect of the self-rated retirement age. The same is found for psychological stress (based on psychosomatic disorders, lack of time for family and friends and the feeling of insufficiency). Job satisfaction and, on the contrary to previous research, frequent contact with clients or costumers had a positive impact on the self-rated retirement age. All gender differences were explained by the explanatory variables included in the model.