Rotstock av tall : Hur blir den framtida virkeskvaliteten?

För tallen finns många alternativa slutanvändningsområden, och kraven på virket varierar. Några egenskaper som har stor betydelse är stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. Kvalitetsförsämringen i Sydsveriges tallskogar kan vara ett allvarligt problem och härör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit målet, men har det skett på bekostnad av kvalitet? För att närmare belysa frågan om förekomsten av tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestånd samt deras potential att växa in i värdefulla klasser eller sortiment. Fältstudien är avgränsad till Bergslagen. I mätningarna har endast rotstock (upp till 3,4 m i längd) av träden bedömts, huruvida de har potential att hålla klass 1-kvalitet, sortiment stamblocks-kvalitet eller sortiment rotstock-kvalitet vid en brösthöjdsdiameter av 320 mm. Andelen rotstockar ≥ klass 1 uppskattades i de stamkvistade bestånden bli 72-94 %, då skötseln också syftat till en värdeökning. Andelen rotstockar ≥ klass 1 i de konventionellt skötta bestånden uppskattades bli 46-56 %. Med stor sannolikhet kommer ingen av dem dock få växa in i de värdefullaste klasserna. Vanligaste nedklassningssorsakerna är för många kvistar och ibland även i kombination med krök i de konventionellt skötta bestånden samt långkrök i de stamkvistade bestånden. I rapportens teori avhandlas olika sortiment och kvalitetsklasser, och sedan undersöks kvalitetsdanande faktorer bl.a. ekologiska förutsättningar och olika skötselåtgärder. En hög röjningsstyrka kan t.ex. resultera i en grövre diameter på grenar. Likaså har sen röjning inverkan på den grövsta grenens diameter, då den minskar. Det finns alltså en potential att erhålla god virkeskvalitet av tall i våra skogar. Detta är möjligt genom aktiv skötsel, att hålla täta förband, genom att gallra ut lågkvalitativa stammar och stamkvistning. Raka tallar ur vilka kan man utvinna ett högt sågutbyte är och kommer att vara en värdefull resurs i framtiden.In Sweden the quality of Scots pine (Pinus sylvestris) saw timber has decreased. It is especially due to increased labour cost that has led to rational and effective forest management. This study investigated the quality of Scots pine and the potential to produce high quality stems in 9 stands in Bergslagen, Sweden. Two different stand types were investigated: Pruned stands and conventional managed stands. The outcome was a high percentage of valuable stems in the pruned stands (72-94 %), and 46-56 % in the conventional managed stands. It is possible to produce high quality timber of Scots pine with active management, for example by pruning and careful selection of stems in thinnings