I efterdyningarna av Rana Plaza : Utmaningar för säkerheten inom textilindustri i Bangladesh

Purpose: The purpose of this bachelor's thesis is to investigate the safety culture among employees within the garment factory industry in Bangladesh. This is made in order to increase the understanding of the need for improvements and how these can be made. Methodology: This qualitative thesis has an abductive approach. The empirical findings are based on semi-structured interviews with 26 garment factory workers. Theoretical framework: The thesis deals with two theoretical areas. It addresses the concepts of safety culture and safety climate as well as their relation to organizational culture. Thereto it addresses theories on method implementations and changes in organizational culture. Results: Five recurring themes were found in the semi-structured interviews with factory workers: a new focus among management, training, risk and dangers at work, speaking about safety at work and wish for changes at work. It is hoped that the recurring themes reflect distinctive patterns within organizational and safety culture among garment factory workers in Bangladesh. Conclusions: In the aftermath of Rana Plaza the safety culture within the ready-made garment industry have seen major improvements. However, the safety culture still possesses several of shortcomings. In order for international initiatives to succeed in their objective of creating a safer and healthier ready-made garment industry in Bangladesh these shortcomings must be acknowledged. Thereto a bottom-up perspective must complement a top-down perspective in the ongoing implementation process of an organization culture which aim to empower factory workers and support factory owners to take responsibility for safety and health at work.Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen var att undersöka säkerhetskulturen bland anställda inom textilindustrin i Bangladesh. Detta görs för att öka förståelsen om behovet av förbättringar och hur dessa kan göras. Metod: Denna kvalitativa uppsats har en abduktiv ansats. De empiriska fynden baseras på semistrukturerade intervjuer med 26 textilarbetare. Teoretiskt ramverk: Uppsatsen behandlar två teoretiska områden. Dels behandlar den begreppen säkerhetskultur och säkerhetsklimat samt deras relation till organisationskultur. Dels behandlar den teorier om metodimplementering och förändringar inom organisationskultur. Resultat: Fem återkommande teman återfanns ide semistrukturerade intervjuerna medtextilarbetare: ett nytt fokus hos ledningen, utbildning, risker och faror i arbetet, att tala om säkerhet på arbetsplatsen samt önskemål om förändringar på arbetet, Förhoppningen är att de återkommande temana speglar tydliga mönster i organisations- och säkerhetskulturen bland textilarbetare i Bangladesh. Slutsatser: I efterdyningarna av Rana Plaza har säkerhetskulturen inom textilindustrin sett stora förbättringar. Säkerhetskulturen lider dockfortfarande av flera brister. För att internationella initiativ ska lyckas nå sin lyckas skapa en säkrare och mer hälsosam textilindustri i Bangladesh måste dessa brister erkännas. Därtill krävs ett bottom-up perspektiv kompletterar ett top-down perspektiv i den pågående implementeringen av en organisationskultur som syftar till att skapa empowerment hos textilarbetare och att stötta fabriksägare till att ta ansvar för en säker och hälsosam arbetsmiljö