Språkutvecklande arbete i matematik. : En studie om att undervisa arabisktalande elever i ämnet matematik

Abstrakt Statistiken visar att gruppen av arabisktalande elever i Sverige är stor, vilket gör det intressant att uppmärksamma och förstå skolans förutsättningar att stödja dessa elever. Studien syftar till att bidra med kunskaper kring språkutvecklande arbetssätt i ämnet matematik. Inblick ges i språkets sociala dimensioner och språkutvecklingens roll för lärandet samtidigt tydliggörs interaktionen mellan språk och matematikförståelse utifrån tidigare känd kunskap och forskning. Det teoretiska ramverket utgörs av tre perspektiv på specialpedagogik; kategorisk-, relationellt- och dilemma perspektivet. Metoden har både en kvalitativ- och kvantitativ ansats och insamlingsmetoden är webbenkät. Resultat, analys och diskussion mynnar i några slutsatser: en är att lärarnas synsätt på undervisning kan kategoriseras in i dilemmaperspektivet, en annan är att lärare uppvisar ett kategoriskt synsätt på studiehandledares och modersmålslärarens roll och en tredje är att upplevd tidsbrist skulle kunna verka hämmande på utvecklingen mot ett relationellt perspektiv på lärande. Studien är av mindre karaktär gällande svarsfrekvens och omfattning vilket läsaren kan ta i beaktande.Abstract Statistics shows that the group of Arabic-speaking students in Sweden is large, which makes it interesting to pay attention to and understand the school's prerequisites for supporting these students. The aim of the study is to contribute with knowledge about language development work in the subject of mathematics. Knowledge is given in the social dimensions of language and the role of language development in learning while clarifying the interaction between language and mathematical understanding based on prior knowledge and research. The theoretical framework consists of three perspectives on special education, categorical, relational and dilemma perspectives. The method has both a qualitative and quantitative approach and the collection method is web-based. Results, analysis and discussion eventuate in some conclusions: one is that teachers' viewpoints on education can be categorized into the dilemma perspective; another is that teachers show a categorical approach to the role of language tutor and mother tongue teacher, and a third is that perceived time shortages could hamper development towards a relational perspective on learning. The study is of a minor nature regarding the response rate and extent, the reader should take that into consideration