Dold Pensionsskuld : Ett kommunalt luftslott

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen. Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar? Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet. Uppsatsen kommer att behandla Sveriges alla kommuner i en studie om hur balanserad deras ekonomi är och om de har god ekonomisk hushållning. En del kommuner har valt att med stöd av grundlagen styra kommunen som de själva anser vara mest rätt enligt gällande redovisningsprinciper. Därmed går de emot Lagen om kommunal redovisning och har en högre ambition att ge en rättvisande bild av verksamhetens ekonomiska ställning. Genom att studera de lagar och rekommendationer som kommunerna skall följa i sin redovisning har författarna erhållit kunskap för att möjliggöra studien. En jämförelse mellan allmän redovisningsteori och empiri har gjorts och sedan analyserats. Studien visar att balanskravet och god ekonomisk hushållning baseras på en skev bild av verkligheten. Rättvisande bild är endast ett uttryck som få kommuner kan stå för