På tal om heder... : En diskursanalys av dagspressens sätt att framställa hedersmord

Detta är en kvalitativ studie där vi använder diskursanalys som metod för att undersöka hur media framställer hedersmord och om detta har förändrats över tid. De mest uppmärksammade hedersmorden i Sverige är morden på Maisam Abed Ali (Sara), Pela Atroshi, Fadime Sahindal och Maria Barin Aydin och är föremål för vår granskning. Genom att undersöka de tidningsartiklar som skrevs i samband med morden på Sara, Pela och Fadime, 1996-2002, och jämföra dessa med de artiklar som skrevs efter mordet på Maria, 2012-2013, vill vi identifiera diskursiva skillnader. Vår teoretiska ram består av radikalfeministiskt-, kulturellt- och intersektionellt perspektiv som vi använder för att analysera vårt resultat. Det vi kan konstatera är att det skedde en gradvis skiftning av diskursen under den första perioden, där majoriteten av artiklarna till en början förde en debatt om huruvida hedersmord är kulturellt betingat eller en del av det universella patriarkala våldet. Efter mordet på Fadime skiftade diskursen till en mer nyanserad debatt där samhällets ansvar belyses. Artiklar som skrevs efter mordet på Maria fokuserar främst på samhällets ansvar och hur hedersmord ska förebyggas. Vår slutats är att hedersmord existerar och måste särskiljas från andra mord för att de utsatta ska få de rätta insatserna. This is a qualitative study in which we use discourse analysis as a method to investigate how the media portrays honor killings and how this has changed over time. The most high-profile honor killings in Sweden is the murder of Maisam Abed Ali (Sara), Pela Atroshi, Fadime Sahindal and Maria Barin Aydin who is the subject of our review. By examining the newspaper articles that were written associated with the murder of Sara, Pela and Fadime, 1996-2002, and compare these with the articles written after the murder of Maria, 2012-2013, we want to identify discursive differences. Our theoretical framework consists of the radical feminist-, cultural- and intersectional perspective that we use to analyze our results. There was a gradual shift of the discourse in the first period, with the majority of the articles initially held a debate about whether honor killing is cultural or part of the universal patriarchal violence. After the murder of Fadime the discourse shifted to a more nuanced debate where society's responsibilities are highlighted. The discourse after the murder of Maria focuses mainly on society's responsibility and how honor killings are to be prevented. Honor killings exist and therefore it must be distinguished from other murders for its victims to get the right resources