Ungdomars handlingsstrategier inför framtiden : En kvalitativ jämförelse mellan fyra högstadieungdomar från bostadsområden med olika socioekonomisk status

Genom denna studie ämnade vi besvara hur kapitaltillgångar och habitus påverkar ungdomars resonemang, sett till utbildning och karriär, baserat på bostadsområdestillhörighet. Syftet med studien var att undersöka hur uppväxten i segregerade bostadsområden med olika socioekonomisk status påverkar ungdomars handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär. Vår tes var att ungdomars handlingsstrategier skiljer sig baserat på bostadsområdestillhörighet. Vi trodde att ungdomar från bostadsområden med högre socioekonomisk status är mer resursstarka och därigenom enklare kan navigera sig inom utbildningsfältet. Studien utgår från Lidingö och Botkyrka, två boendesegregerade områden i Stockholms län med olika socioekonomisk status, där Lidingö är mer resursstarkt. Vidare utgår denna studie från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där fyra högstadieungdomar i årskurs nio, två av dem är hemmahörande på Lidingö och två i Botkyrka, har intervjuats. Studiens teori grundar sig på Pierre Bourdieus teoretiska begrepp: symboliskt kapital, kulturellt kapital, utbildningskapital, socialt kapital samt habitus. Vi har kunnat urskilja att ungdomarna i denna studie har olika mått av kapitaltillgångar beroende på bostadsområdestillhörighet och att detta i sin tur lett fram till olika habitus. Lidingöungdomarna uppvisade både ett högre mått av socialt och kulturellt kapital än Botkyrkaungdomarna. Detta kan emellertid vara en avgörande faktor till att ungdomarnas resonemang och handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär skiljer sig områdena emellan. Till skillnad från Botkyrkaungdomarna, uppvisade Lidingöungdomarna både klara framtidsmål, sett till utbildning och karriär, samt genomtänkta handlingsstrategier kring hur de ska gå tillväga för att uppnå dessa mål. Genom studiens empiriska material har således vår tes kunnat styrkas