Den urbana konsumtionskulturens ordning : En kvalitativ studie av hur unga vuxna boende i miljonprogramsområdena i Järva upplever, deltar och tillägnar sig Stockholms innerstad

Förevarande studie tar sin utgångspunkt i ett Stockholm satt i förändring. Som allt mer inbäddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster – i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. Särskilt intressant är det att få insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsområden upplever, deltar i och tillägnar sig innerstaden, som en plats där processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestå i. För studiens räkning har en rad livsvärldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med härkomst i miljonprogramsområdena i Järva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i västra Stockholm, där deras berättelser ger uttryck för deras unika förhållanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum. Redan under ungdomsåren kommer innerstaden att representera något sublimt i en stadsmiljö diametralt annorlunda Järva, och genom betingelserna av den blå tunnelbanelinjen beskriver flera informanter hur ett utforskande tog vid av den nyupptäckta platsen. I vuxen ålder tonar innerstaden till stora delar upp som tydligt kopplat till selektiva nyttjanden i form av konsumtionen av varor och nöjen – där i synnerhet krog- och klubbscenen visar sig vara föremål för besök - men inbjuder för merparten av informanterna sällan till ett mer villkorslöst, icke-konsumerande fördröjande i de offentliga rummens gator, torg och parker. I själva erfarenheten av Stockholm är dikotomin förort - innerstad tydlig och genererar en diskursiv schematik mina informanter på olika sätt förhåller sig till