Ensamkommande flyktingbarns asyl- och anpassningsprocess : En kvalitativ studie om ensamkommande flyktingbarns svårigheter och anpassningsprocess i Sverige

Varje år anländer tusentals ensamkommande asylsökande barn och ungdomar till Sverige utan medföljande föräldrar eller legala vårdnadshavare. Dessa ensamkommande flyktingbarn möter olika svårigheter t.ex. ekonomisk otrygghet och psykisk påfrestning i sin etablering i Sverige. Anpassningsprocessen som sker under och efter asylsökandeprocessen är krävande för de flesta asylsökande ensamkommande barn och utgör utmaningar när det gäller att hantera dessa svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka vilka svårigheter som finns i ensamkommande asylsökande barns liv efter asylprocessen i Sverige, utifrån deras perspektiv. Studien undersöker också hur dessa barn och ungdomar använder copingstrategier för att hantera dessa svårigheter. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer används för detta syfte. Resultaten visar att ensamkommande barn och ungdomar främst upplever svårigheter inom fyra katergorier: Ekonomi, Språk, Familjelängtan, och Traumatiska minnen. Vidare visar resultaten att barnen använder sig mest av positiva och adaptiva problemlösningsbaserade copingstrategier för att handskas med dessa svårigheter. Analysen av det empiriska materialet har skett med hjälp av Lazarus och Folkman’s ”Stress och Coping”-teori och även Antonovsky’s Salutogena modell.Ensamkommande flyktingbarn, hanteringsstrategier, känsla av sammanhang (KASAM)