Kvalitet och konkurrens : En studie av konkurrensens effekter på den upplevda kvaliteten inom hemtjänsten

Sedan riksdagen beslut om Lag om valfrihetssystem även kallat LOV har hemtjänsten varit ett omstritt ämne i samhällsdebatten. Lagen om valfrihetssystem togs i bruk första januari 2009 med syftet att genom en fungerande konkurrenssituation så kan kvalitet och effektivitet öka samt möjliggöra nytänkande och mångfald. Enligt en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvalitén i hemtjänsten genomförd av Socialstyrelsen 2015 är bilden av äldreomsorgen generellt positiv i Sverige. Resultaten varier dock mellan olika kommuner och verksamheter. I en del kommuner och verksamheter är fler än tio procent ganska eller mycket missnöjda. Syftet med den här studien var att svara på frågan: Ger ett högre konkurrenstryck en bättre upplevd kvalitet för brukare av hemtjänst i Sveriges kommuner? Data och variabler som använts är ett kvalitetsmått som beroende variabel i form av upplevd kvalitet som är framtaget baserat på brukarundersökning inom hemtjänsten. Oberoende variabeln är konkurrenstrycket i varje kommun. Undersökningen genomfördes i två olika multipla regressionsmodeller. Först en modell för att undersöka skillnaden i effekten av egenskaperna lågt och högt konkurrenstryck mot referensgruppen inget konkurrenstryck. Det vill säga om den upplevda kvaliteten är högre i de kommuner som infört LOV och konkurrensutsatt sin hemtjänst än de som inte. Inget statistiskt signifikant resultat påvisades i regressionen. För att undersöka effekterna av konkurrenstryck, skillnaden mellan lågt och högt konkurrenstryck och vilka andra faktorer som påverkar den upplevda kvaliteten användes även en andra regressionsmodell för analys endast av de kommuner som infört LOV. Även i den analysen kunde inget statistiskt signifikant resultat påvisas att konkurrenstryck har någon signifikant effekt på den upplevda kvaliteten. Istället är det andra faktorer enligt den här studien som påverkar den upplevda kvaliteten. Av de övriga variablerna Personalomsättning, Genomförandeplan, Tätortsgrad, Medianinkomst hos 65+ befolkningen och ersättningsnivåerna för service, omvårdnad och landsbygdsersättning visar resultatet på att en högre andel genomförandeplaner, tätortsgrad och medianinkomst i kommunerna påverkar den upplevda kvaliteten negativt. Ersättningsnivån för omvårdnad har däremot en positiv effekt på den upplevda kvaliteten. För övriga variabler påvisade regressionen ingen signifikant effekt på den upplevda kvaliteten. Avslutningsvis kan inte resultaten i den här studien påvisa att ett högre konkurrenstryck leder till en högre upplevd kvalitet som ett av syftena med Lagen om valfrihet är