Vad förväntas kulturen leda till? : En studie av Kulturbryggan och Postkodlotteriets kulturstiftelse

Som en följd av att det ekonomiska och kulturella fältet förts samman i större grad, har en ekonomisk logik och terminologi gjort sitt intåg i kultursektorn. Kulturen har kommit att uppmärksammas och erkännas som en viktig ingrediens för ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling, något som påverkar vad den förväntas leda till. Kulturpolitiken har bidragit med att sprida idéer om kulturen, samt ställa högre krav på kulturfältet vad gäller mätning, styrning och redovisning. Att kulturen ekonomiserats och behövt anpassa sig till en managementdiskurs blir allt tydligare. Frågan är hur dessa idéer kommit att påverka kulturbidragsorganisationer i deras syn på kultur, då dessa har en nyckelroll i att bestämma vilken typ av kultur som skapas. Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring vad den ökade ekonomiseringen kan ha haft för inverkan på kulturen, närmare bestämt vad kulturen förväntas leda till för att få bidrag. Detta undersöktes genom en flerfallsstudie av två kulturbidrags-organisationer: Kulturbryggan och Postkodlotteriets kulturstiftelse, samt genom kompletterande röster från kulturutövare. Studien visar att inga av samtliga respondenter anser att kulturen bör förväntas leda till ekonomisk tillväxt. Däremot behöver den visa på ett ekonomiskt värde för att kunna legitimeras. I studien går det även att utläsa ökade ekonomiska krav på mätbarhet, redovisning och utvärdering samt ett användande av ett ekonomiskt språkbruk bland respondenterna. Den ökade ekonomiseringen har även medfört ett större administrativt arbete för kulturorganisationer och kulturutövare, vilket påverkar arbetet med kärnverksamheten