Attityder till invandrare i Sverige och Danmark

I denna avhandling söks en förklaring till varför svenskar i europeisk och nordisk jämförelse visar särskilt positiva attityder till invandrare. Möjliga förklaringar på makronivå, individuell nivå och i den politiska kontexten problematiseras utifrån tidigare forskning på området. Analysen görs med en komparativ ansats, i praktiken så att Sverige jämförs med Danmark, eftersom danskarnas attityder är betydligt mer xenofobiska. Valet av länder baserar sig på principen om Most Similar Systems Design där två möjligast lika länder jämförs för att kunna konstanthålla vissa bakgrundsfaktorer, i detta fall möjliga påverkande faktorer på makronivå såsom landets ekonomi, andel invandrare av befolkningen, migrationshistoria och välfärdssystem. Individuella variabler såsom utbildning, inkomst, ålder, kön och boendeort samt politiska variabler såsom inflytandet av migrations- och integrationspolicy samt högerextrema partiers inflytande operationaliseras på individnivå genom enkätundersökningen European Social Survey från 2010. Som analysmetod tillämpas bland annat variansanalys. Analysresultaten pekar tydligt på att de individuella variablerna inte har någon nämnvärd betydelse för attityderna, men däremot har den politiska kontexten betydelse i den mån att den starka konsensusen i den svenska mångkulturella migrations- och integrationspolitiken avspeglar sig även på individnivå. Skillnaderna mellan anhängarna av etablerade svenska partier är betydligt mindre än i Danmark. Avsaknaden av ett inflytelserikt högerextremt parti i Sverige bidrar också till att upprätthålla den mångkulturella diskursen i integrationspolitiken, och bidrar därmed även till positiva attityder. Anhängare av de etablerade partierna i Sverige förhåller sig i genomsnitt mer positiva till invandrare än anhängare av de etablerade partierna i Danmark. Slutsatsen av analysen är att förklaringar på makronivå och individuell nivå inte gäller i den landspecifika kontext som här analyserats. Det politiska ramverket tycks i större grad förklara skillnaderna mellan svenskar och danskar. Betydelsen av att se det ömsesidiga kausala sambandet mellan politik och attityder diskuteras, såsom även behovet av att placera de politiska förklaringarna i sin juridiska och historiska kontext