Varför beställar-utförarmodellen? : Valet av samarbetsmodell inom samkommunen K5 granskat ur ett institutionellt perspektiv

Social- och hälsovårdssektorn i Finland står inför stora utmaningar i och med en åldrande befolkning, som på sikt leder till ett minskat beskattningsunderlag. Det råder därmed stor press på att effektivera serviceproduktionen inom sektorn och inom ramen för kommun- och servicestrukturreformen sker för tillfället flera reformprocesser. Syftet med denna studie är undersöka vilka institutionella faktorer som har påverkat valet och implementeringen av samarbetsmodell inom Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård (K5). Som teoretisk utgångspunkt används Brunsson och Olsens (1990) perspektiv på administrativa organisationsreformer, enligt vilket aktörens handlingsutrymme begränsas av institutionella faktorer, som definierar vad som är legitim och acceptabel verksamhet för organisationen. Brunsson och Olsens teori kompletterar den rationellt-instrumentella teorin och i studien kartläggs vilken logik reformprocessen följer. Datainsamlingen gjordes i två delar, dels med en elektronisk frågeundersökning till samkommunens politiska ledning, dels genom tio halvstrukturerade tema-intervjuer med nyckelpersoner. Studien består av två delar; den första fokuserar på vilka faktorer som påverkade valet av samarbetsområde och –modell. Den andra delen fokuserar på hur de som skall reformeras uppfattar implementeringsprocessen i samkommunen. Studiens resultat tyder på att den administrativa reformprocessen inom K5 påverkats av både rationellt-instrumentella och institutionella faktorer. Vidare pekar resultaten på att reformer som motiveras med rationella argument kan vara lättare att omfatta, men att de också kan belastas av otydliga mål. Detta lämnar rum för den som skall implementera reformen att tolka reformens innehåll. Detta överensstämmer med tidigare forskning. Studien bidrar till den aktuella samhällsdiskussionen om kommunstrukturreformen, eftersom den lyfter upp faktorer som kan påverka reformprocesser. Studien visar att administrativa reformer kan få helt andra konsekvenser än dem man ursprungligen tänkt sig, fastän det övergripande målet upplevs vara rationellt och logiskt. Utmaningarna beror på att de faktorer som påverkar processen växlar under processens gång