Nätstrumpbyxor och helfigursministrar : En studie i huruvida finska medier behandlar politiker olika beroende på kön

Avsikten med denna avhandling är att belysa hur finska medier skriver om politiker utifrån ett könsperspektiv. Avhandlingen tar avstamp i feministisk teori och den grundläggande forskningsfrågan är huruvida man kan urskönja att det förekommer skillnader i hur politiker porträtteras i medierna beroende på personens kön. Uppsatsen är uppbyggd som en fallstudie och grundar sig även på diskursanalytiska metoder. Avhandlingen presenterar resultat utifrån djupläsning av ett brett underlag av artiklar i anknytning till olika fall. Slutledningarna bygger på fall gällande mediernas sätt att ta ställning till då en politikers integritet står på spel, mediernas still att bygga upp olika sorters roller åt personer inom politiken samt mediernas stil att behandla politikers privatliv. Inom dessa områden presenterar uppsatsen fallen gällande Anneli Jäätteenmäkis och Suvi Lindéns avgångar som ministrar i jämförelse med Matti Vanhanens senare period som statsminister och skandalen kring Centerns valfinansiering. Utöver detta behandlar uppsatsen de tre stora partiernas relativt nya partiordförande, Jutta Urpilainen, Mari Kiviniemi och Jyrki Katainen och i vilken dager medierna presenterat dessa. Som sista fall behandlas ämnar avhandlingen belysa omständigheter kring hur politikers privatliv tas upp i media utifrån fallen Tanja Karpela och Ilkka Kanerva. Det presenterade slutledningarna konstaterar att man i viss mån kan påstå att skillnader uppkommer i hur medierna behandlar kvinnliga och manliga politiker. I frågan om politikers kan man i viss utsträckning, på basis av de undersökta fallen, konstatera att medierna snabbare är färdiga att döma ut ministeravsked när det kommer till politiker av kvinnligt kön. I fallen av de nya partiordförandena kan man på basis av det empiriska materialet skönja vissa mönster i hur unga kvinnliga politiker lättare tilldelas roller med negativ klang i media och män igen automatisk tilldelas positiva roller. I frågan om privatliv så påvisar det undersökta fallet även att kvinnliga politikers privatliv tycks som ett godtagbart ämne för nöjessektionen medan manliga politiker inte hamnar ut för detta. Med detta som bakgrund kan den analytiska slutledningen dras att medierna genom sina diskurser i viss mån förstärker synen på kvinnan som något främmande i politiken