Intensity, productivity and efficiency in agriculture in Finland and implications for N and P fertiliser management

The purpose of this study was to evaluate intensity, productivity and efficiency in agriculture in Finland and show implications for N and P fertiliser management. Environmental concerns relating to agricultural production have been and still are focused on arguments about policies that affect agriculture. These policies constrain production while demand for agricultural products such as food, fibre and energy continuously increase. Therefore the importance of increasing productivity is a great challenge to agriculture. Over the last decades producers have experienced several large changes in the production environment such as the policy reform when Finland joined the EU 1995. Other and market changes occurred with the further EU enlargement with neighbouring countries in 2005 and with the decoupling of supports over the 2006-2007 period. Decreasing prices a decreased number of farmers and decreased profitability in agricultural production have resulted from these changes and constraints and of technological development. It is known that the accession to the EU 1995 would herald changes in agriculture. Especially of interest was how the sudden changes in prices of commodities on especially those of cereals, decreased by 60%, would influence agricultural production. The knowledge of properties of the production function increased in importance as a consequence of price changes. A research on the economic instruments to regulate productions was carried out and combined with earlier studies in paper V. In paper I the objective was to compare two different technologies, the conventional farming and the organic farming, determine differences in productivity and technical efficiency. In addition input specific or environmental efficiencies were analysed. The heterogeneity of agricultural soils and its implications were analysed in article II. In study III the determinants of technical inefficiency were analysed. The aspects and possible effects of the instability in policies due to a partial decoupling of production factors and products were studied in paper IV. Consequently connection between technical efficiency based on the turnover and the sales return was analysed in this study. Simple economic instruments such as fertiliser taxes have a direct effect on fertiliser consumption and indirectly increase the value of organic fertilisers. However, fertiliser taxes, do not fully address the N and P management problems adequately and are therefore not suitable for nutrient management improvements in general. Productivity of organic farms is lower on average than conventional farms and the difference increases when looking at selling returns only. The organic sector needs more research and development on productivity. Livestock density in organic farming increases productivity, however, there is an upper limit to livestock densities on organic farms and therefore nutrient on organic farms are also limited. Soil factors affects phosphorous and nitrogen efficiency. Soils like sand and silt have lower input specific overall efficiency for nutrients N and P. Special attention is needed for the management on these soils. Clay soils and soils with moderate clay content have higher efficiency. Soil heterogeneity is cause for an unavoidable inefficiency in agriculture.Avsikten med denna avhandling var att undersöka intensitet, produktivitet och effektivitet inom lantbruket i Finland och deras betydelse för kväve och fosfor hushållningen. På politisk nivå har ökade miljöhänsyn lett till åtgärder som har påverkat lantbruket. Åtgärderna begränsar produktionen samtidigt som efterfrågan på jordbruksprodukter så som mat, fiberväxter och energigrödor kontinuerligt växer. Följaktligen är vikten av att förbättra produktiviteten en utmaning för jordbruket. Under de senaste 15 åren har jordbruket i Finland upplevt stora förändringar i produktionsmiljön så som reformen vid anslutningen till de europeiska unionerna 1995. Övriga förändringar och marknadsförändringar uppkom vid EU utvidgningen år 2005 av länder som finns i Finlands närhet samt frikopplingen av stöd under åren 2006 till 2007. Följderna av detta samt av den teknologiska utvecklingen var försvagade priser samt lönsamhet som ledde till ett färre antal jordbruk i Finland. Av speciellt intresse vid anslutningen till EU 1995 var hur den plötsliga prissänkningen på spannmål skulle påverka jordbruksproduktionen. Kunskapen om produktionsfunktionen form och egenskaper blev intressant. I artikel V undersöktes de ekonomiska styrmedlen för produktionen. I artikel I var avsikten att jämföra den konventionella med den ekologiska för att bestämma skillnader i produktivitet och teknisk effektivitet. Också insatsspecifika effektiviteten kalkylerades. Heterogenitet av jordarter och betydelsen av dessa undersöktes i rapport II. I artikel III beräknades faktorerna för ineffektivitet. I artikel IV beräknades de möjliga effekterna av politiska förändringar och en delvis frikopplingen av produktionsstöd och betalningar. Den tekniska effektiviteten för bruttointäkten och för försäljningsintäkten beräknades därför. Enkla ekonomisk styrmedel så som gödselskatt har en direkt effekt på konsumtionen och indirekt höjer värdet på organisk gödsel. Gödselskatten angriper dock inte de direkta kväve och fosfor problemen och är därför i enklaste formen inte lämpliga för att förbättra hushållningen av näringsämnen. Produktiviteten på ekologisk jordbruk är lägre än på konventionella. En större insats inom forskning och utveckling krävs därför i den ekologiska produktionen. Jordarter påverkar fosfor och kväve effektiviteten. Problematiska jordarter som sandjordar har en lägre insats specifik effektivitet för kväve och fosfor. Uppmärksamhet på hushållningen vid dessa jordarter accentueras därför. Ler och gyttjelerjordar har en bättre effektivitet. Jordarternas heterogenitet förorsakar en oundviklig ineffektivitet i jordbruket