Det hälsofrämjande hälsobesöket : En kvalitativ studie om skolsköterskors och rektorers erfarenheter av hur hälsostatistik och information från hälsobesöken används i skolan

Under början av 2000- talet introducerade Västernorrlands läns landsting tillsammans med Härnösands kommun ett samarbete där syftet var att ur skolsköterskornas hälsosamtal med elever få tillgång till hälsostatistik om barn och ungdomar. Denna så kallade Västernorrlandsmodell har spridit sig till fler län och kommuner i norra regionen. Kunskap saknas om hälsostatistik och information från hälsobesöken bidrar till preventiva och hälsofrämjande insatser på grupp- och organisationsnivå inom skolan. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolsköterskor och rektorer uppfattar att informationen från hälsobesöken påverkar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på gruppnivå och organisationsnivå inom skolan. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sex intervjuer med rektorer och skolsköterskor genomfördes. Resultatet visar att rektorer hade skiftande erfarenheter kring om hälsostatistiken bidrog till hälsofrämjande insatser, från att hälsostatistiken endast nyttjades vid kvalitetsredovisningar, till att de bidrog till åtgärder på individ- och gruppnivå. Skolsköterskor ansåg att hälsostatistiken gav ett bra underlag för förebyggande och hälsofrämjande insatser samt ansåg att hälsostatistiken bidrog till förbättringar av elevernas skolmiljö. Både skolsköterskor och rektorer uppgav bristen på tid och resurser som ett hinder i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskor upplevde ibland svårigheter att föra fram resultatet från hälsostatistiken till rektorer samt uppgav brister i databasen som ett hinder i nyttjandet av statistiken. Att utveckla arbetet med analysen och återföringen av hälsostatistiken ansågs vara förbättringsområden. Resultatet talar för att information från hälsosamtalen och hälsostatistiken kan utvecklas och användas mer på strategisk nivå än det görs idag