Bygglogistik vid Framtidens Universitetssjukhus

Byggbranschen är en viktig näringsgren med stor direkt och indirekt påverkan på tillväxten och problem inom byggsektorn riskerar därför att fortplanta sig som negativa effekter på samhällsekonomin. Sedan länge brottas byggsektorn med en mycket svag produktivitetsutveckling. En direkt delorsak till detta är att en stor andel av arbetstiden på en byggarbetsplats läggs på annat än direkt värdeskapande arbete, såsom att vänta på eller att leta efter material. Detta beror i sin tur delvis på att leveransprecisionen är låg och logistiken är eftersatt inom byggbranschen. Därmed ligger det inom räckhåll att förbättra produktiviteten med bättre rutiner kring materialförsörjning och logistik. Denna studie har fokuserat på hur resursutnyttjandet i byggbranschen skulle kunna öka med hjälp av strukturerade arbetssätt inom bygglogistik och anlitande av tredjepartslogistiker. Specifikt har studien analyserat det logistikupplägg med en tredjepartslogistiker som använts vid den omfattande ombyggnation av Universitetssjukhuset i Linköping (US), som benämns Framtidens US (FUS). FUS omfattar ny- och ombyggnation i direkt anslutning till pågående sjukvårdsverksamhet och akuta vårdflöden får inte hindras. För att störa vården minimalt anlitades tredjepartslogistikern Bygglogistik för att samordna alla materialtransporter. Den föreliggande studien samlar upp de lärdomar som drogs av logistikupplägget under projektets första etapp (FUS1), analyserar hur dessa lärdomar omsattes under planeringen inför den andra etappen (FUS2) samt studerar följsamhet till de uppsatta logistikriktlinjerna och attityder till upplägget i såväl FUS1 som FUS2. Resultaten visar att logistikupplägget bidragit med stora värden i och med att inga akuta ambulanstransporter hindrats, mer tid har kunnat läggas på direkt byggande och projekten har fått bättre ekonomi. Men resultaten visar också att implementeringen inte varit smärtfri och att somliga fortfarande är skeptiska till värdet av upplägget. Dessutom finns en diskrepans mellan den operativa logistiktjänst byggherren upplever sig ha fått levererad och den mer utvecklande kunskapstjänst som byggherren trodde sig ha upphandlat