Polisförhöret som kommunikationssituation

Inom ramen för projektet "Framgång och motgång i dialoger" (jfr Aronsson & Linell, 1985) har studier gjorts av kommunikationen mellan professionella och lekmän i bl a rättegångar, närmare bestämt handläggningen av vissa typer av brottmål. Första ledet i undersökningen har behandlat huvudförhandlingar vid domstol (tingsrätt) (se Aronsson m fl, 1987, Adelswärd m fl, 1987 och Adelswärd m fl, 1988) 1. Den föreliggande studien behandlar ett annat led i samma ärendegång, nämligen polisens förhör med den misstänkte som en del av förundersökningen inför ett eventuellt åtal. Arbetets syfte har varit att studera och beskriva kommunikationssituationer från kommunikationsteoretiska, samtalsanalytiska och sociolingvistiska utgångspunkter. Några primärt juridiska, kriminologiska eller rättssociologiska perspektiv har inte anlagts (även om arbetet kan ha relevans för rättssociologin, och vice versa). De olika delprojektens övergripande syfte har varit att studera dialoger med utgångspunkt i situationer där den ena parten i samtalet har en dominerande roll i kraft av högre utbildning och/eller större erfarenhet av situationen, dvs situationer där representanter för t ex en myndighet för en dialog med en lekman eller en representant"för allmänheten. Både rättegångsförhandlingama och polisförhören tillhör den nämnda typen av situationer och de har många gemensamma drag. De är båda led i brottmålsprocessen och styrs av de allmänna processprinciperna (jfr tex .Klette, 1976: 31-38). Dialogerna utgörs i båda fallen av en form av samtal där representanter för de rättskipande myndigheterna, genom att höra en enskild människa, försöker utreda och eventuellt fastställa dennes skuld i anslutning till ett begånget brott. Trots dessa principiella likheter fmns det naturligtvis stora skillnader mellan de båda situationerna och vissa jämförelser kan hjälpa till att belysa vad som är specifika förutsättningar för kommunikationen inom respektive situation. För en mera utförlig och systematisk genomgång av de teoretiska utgångspunkterna och en översikt över tidigare forskning inom området hänvisas till Jönsson (1988). Nedan följer en kortfattad redovisning av de huvudperspektiv utifrån vilka arbetet har bedrivits