Learning Latin in upper secondary school : a study of students' conceptions of the subject

I denna uppsats behandlas hur latinelever i dagens gymnasieskola tänker kring ämnet. Latinets roll som skolämne har varit föremål för debattbåde under 1800-talet och första halvanav 1900-talet. Från att ha haft en mycket stark ställning och hög status har ämnet marginaliserats allt mer. Med hjälp av en enkät med öppna frågor har jag gjort en kvalitativ studie av latinelevernas uppfattningar om ämnets kärna och eventuella framtidsnytta. De teman som framkommit har satts i relation till tidigare forskning om argumentationen i framförallt 1800-talets latinstrider. Undersökningn visar att grammatikstudiet upplevs som en mycket central del av ämnet, medan flertalet elever tror sig få störst nytta av de allmänspråkliga kunskaper som latinet ger och som kan vara till hjälp vid inlärning av moderna språk. Grammatikens starka närvaro i elevernas medvetande sätts i relation till älder föreställningar om latinstudiet som ett redskap för att träna den allmänna intellektuella förmågan. En ganska vanlig uppfattning bland eleverna är också att nyttan med latinet är att det ger allmänbildning och personlig status vilket jämförs med Bourdieus begrepp kulturellt kapital