Arbetsliv och mobilitet : en forskningsöversikt

Från både forskare och praktiker framställs idag önskemål om en större rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Ohälsan i arbetslivet skulle kunna mötas med en större rörlighet menar somliga. Andra för fram ekonomiska motiv och förhoppningar om att generativa effekter som innovation och idéutveckling kan följa på en ökad inter- och intraorganisatorisk mobilitet. Därtill kan anföras en värderings- och mentalitetsförändring som skett de senaste decennierna, som innebär att människor tycks värdesätta växling och förändring högre än vad tidigare generationer gjort. Samtidigt tyder statistiska uppgifter på en relativt svag mobilitet. Begreppen -yrkesinlåsning- och -arbetsplatsinlåsning- myntas som redskap för att förstå det förhållande att människor som säger sig vilja byta yrke eller arbetsplats ändå förblir vid sin läst. Att frågor som rör arbetsliv och mobilitet tas upp till behandling är av betydelse ur både individ- och samhällsperspektiv. Det handlar om den enskildes livskvalitet, samhällets önskan att ge förutsättningar för livslångt lärande, ett hållbart arbetsliv och dess möjligheter att sörja för personalbehovet på en föränderlig arbetsmarknad. Inte minst tycks det angeläget att adressera frågor om hur människor bemästrar yrkesmässiga omställningsprocesser och hur dylika processer kan stödjas och uppmuntras inom institutionella ramar och med pedagogiska incitament. Föreliggande forskningsöversikt behandlar dessa frågor med utgångspunkt i framför allt amerikansk och utomnordisk europeisk forskning, med syftet att presentera, diskutera och generera kunskaper om några av mobilitetens förutsättningar. Avsikten är att med hjälp av befintliga forskningsarbeten beskriva kunskapsläget, tydliggöra, analysera och diskutera problemet samt identifiera områden som bedöms vara angelägna att utsätta för ytterligare forskningsinsatser