Fadersupproret som kom av sig : Om generationsklyftan i svensk efterkrigsfilm

I de senaste årens debatter i TV och kvällstidningar kring våld och drogmissbruk bland företrädesvis killar har särskilt en orsak till problemen i allt högre grad kommit att lyftas fram: bristen på manliga förebilder i när- eller familjemiljön vilka kan tjäna som rollmodeller och normsättare. En markant strömkantring har alltså ägt rum på bara ett par decennier. Ännu in på 70-talet sågs fadern som representant för en rigid eller direkt auktoritär samhällsmoral. Idag däremot, synes problemet i många fall vara det omvända. Det blir allt svårare för dagens fäder att rent konkret fylla den traditionella rollen som förmedlare av samhälleligt accepterade normer och värderingar, d v s att vara en social överjagsinstans. En orsak till detta är enligt vad som sagts i debatten frånskilda mäns kringskurna möjligheter att träffa och umgås med sina barn