Withdrawal taxation

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att klargöra problematiken kring uttagsbeskattningsreglernas utformning och tillämpning, samt att i viss mån analysera situationer där problem kan uppstå i samband med uttagsbeskattning. Upphovet till uppsatsen är de många frågetecken som finns rörande uttagsbeskattning och den stora osäkerhet som området medför. En stor del av rättsområdet har bestämts genom praxis och det är inte alltid helt enkelt att kunna förutse vilka konsekvenser en överlåtelse till underpris får. En sådan osäkerhet är inte positiv och bör undvikas. Uttagsbeskattning är ett ämne som berörts en hel del i doktrin, dock till störst del i artiklar. Det finns inget heltäckande arbete på området och på grund av den stora mängd praxis och de många omstruktureringar som bestämmelserna genomgått de sista 20 åren gör att osäkerheten är stor. Uppsatsen är skriven utifrån författarens tolkning av både lagtext, praxis och doktrin. De olika bestämmelserna analyseras och tillämpas på teoretiska situationer så att läsaren kan följa med i författarens tankegång. Olika problem som kan uppstå, och situationer där regelverket om uttagsbeskattning ger upphov till frågetecken lyfts fram och författaren går igenom dem för att skapa viss klarhet. Författaren avslutar med att gå igenom bestämmelsen i 22 kap 5 § IL och lyfter fram situationer för ideella föreningar, stiftelser och utflyttande skattskyldiga. Enligt författaren är det inte önskvärt att uttagsbeskatta stiftelser och föreningar för att de uppfyller kraven i 7 kap IL och därigenom blir inskränkt skattskyldiga. Inte heller anser författaren att uttagsbeskattning enligt 22 kap 5 § 4 p. IL är möjlig med den lydelse bestämmelsen har idag