Nyantagna lärarstudenters motiv, motivation, självtillit och akademiska engagemang

Det första studieåret vid universitet eller högskola har visat sig utgöra en kritisk period för nya studenter och en stor del av alla avhopp sker under den här perioden. Forskning har visat att hög studiemotivation, självtillit och högt akademiskt engagemang hos studenter predicerar goda studieresultat och motverkar avhopp. I den här rapporten redogör vi för en studie av nyantagna lä-rarstudenters motiv för studieval, akademiska självtillit, studiemo-tivation och akademiska engagemang. I rapporten beskrivs även relationerna mellan dessa variabler och deras koppling till kön och lärarkategori. Studieavhopp analyseras i relation till kön, lärarkategori och studenternas initiala motiv för att läsa till lärare. En central teoribildning som forskningsprojektet utgår ifrån är teorin om själv-beslutsamhet (”self-determination theory”). Urvalet utgörs av stu-denter vid Linköpings universitet som avser att studera till grundskol- och gymnasielärare. Data har samlats in med enkäter och bearbetats med deskriptiv och analytisk statistisk. Av resultaten framgår att studenterna rapporterar att de i första hand har valt att läsa till lärare till följd av altruistiska och inre skäl, och att de i högre grad motiveras av autonom motivation än kontrollerad motivation i sina studier. De blivande lärarna i grundskolans senare år och gymnasiet (senarelärare) uppvisade en högre akademisk självtillit än de blivande lärarna i grundskolans tidigare år (tidigarelärare). För akademiskt engagemang var resul-tatet det omvända. Medelvärdena för självbeslutsamhet, akademisk självtillit och akademiskt engagemang i studien är dock inte högre än att det finns utrymme för att försöka höja dem för kommande kohorter av lärarstudenter. Andelen avhopp bland lärarstudenterna som ingår i studien ligger på drygt 40%. Andelen avhopp var större för senarelärarna än för tidigarelärarna. Resultaten visar också att altruistiska motiv bakom valet att studera till lärare sammanhänger med en lägre benägenhet till avhopp via akademiskt engagemang som medierande variabel. Avslutningsvis diskuteras pedagogiska implikationer av studien för lärarutbildningen