Hur låter det efter mastering?

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken grad en given publik påverkas av och uppfattar förändringar i två versioner av en och samma låt – före och efter att de båda versionerna utsatts för en teknisk process som kallas mastering. Vår problemformulering är följande: Är det möjligt att genom mastering åstadkomma två kommersiellt gångbara produkter av en och samma låt – en mixad av en amatör och en av en professionell mixtekniker? Metoden har varit att utforma en låt som två personer låtits mixa: en amatör, som aldrig genomfört en mix tidigare och en professionell mixare, som alltså aktivt verkar i branschen och tar betalt för utfört mixarbete. Dessa två färdiga mixar (lyssningsomgång 1) samt två mastrade versioner av samma mixar (lyssningsomgång 2) har spelats upp för en publik, som utifrån ett antal förutsättningar och frågor fått bedöma materialet. En musikalisk produktion innehåller flera olika element, även kallade spår, som tillsammans bildar det man kallar ”en låt”. Dessa element kan exempelvis vara slagverk, instrument, effekter och vokaler, som alla förutom dess musikaliska kvalitéer också har en teknisk funktion i det frekvensregister som det mänskliga örat kan uppfatta. En mixteknikers uppgift är att skapa balans och harmoni mellan dessa spår, så de tillsammans blir en välljudande helhet. Efter utförd mix följer ett avslutande steg som kallas mastering. I denna process jobbar man endast med ett spår, som alltså är den färdiga mixen. En ändring i detta spår kommer alltså påverka alla de spår som man behandlade separat under mixarbetet. Resultatet visar att vår publik har svårt att skilja mellan amatörens och den professionelles mix – efter att låtarna genomgått mastering. I masteringen har man alltså lyckats kompensera för de brister vissa lyssnare uppfattade i amatörens mix och många gånger även göra den intressantare än proffsets mastrade version. Vi har varit noggranna med att utesluta tillfälligheter som en inverkande faktor på slutresultatet. Detta för att experimentet skall gå att återupprepa i denna form. Det kan diskuteras huruvida sättet vi utformat låten på gjort arbetet ”lätt” för amatörm ixaren; de 91 ljudspåren vi har levererat innehåller inga ”fel” så som störande övertoner eller okontrollerat spel. Den aspekten hade varit relevant om syftet med studien hade varit att upptäcka skillnader mellan en amatör och en proffs-mixtekniker. Eftersom vår problemformulering är av ett annat slag tror vi att den aktuella utformningen av låten hjälper vår studie. Det vore som förslag på framtida forskning intressant att utöka antalet undersökningsdeltagare, från nuvarande 10 till exempelvis 40, för att få ett ännu tydligare underlag. Vidare vore det intressant att göra en detaljerad analys av undersökningsdeltagarnas bakgrunder, för att kunna göra kopplingar mellan deras svar och personligheter