Metod för beräkning av fördröjningar på vägavsnitt utan omkörningsmöjlighet

Detta VTI notat presenterar en beräkningsmetod för beräkning av förväntad kölängdoch restidsfördröjning för enfältiga vägavsnitt utan omkörningsmöjligheter. Metodenutvecklades 2001 och presenterades i ett PM. Bakgrunden till modellutvecklingen varatt dåvarande Vägverket (nu Trafikverket) planerade att införa så kallade 1+1-vägar, detvill säga, vägar med längre delsträckor utan omkörningsmöjlighet. Den utveckladeberäkningsmetoden har sedermera visat sig värdefull även vid framkomlighetsberäkningarför 2+1-vägar med varierande andel tvåfältsavsnitt och har använts vidframtagning av hastighetsflödessamband till Trafikverkets ”Effektsamband förvägtransportsystemet”.Metoden använder avsnittslängd, trafikflöde samt medelhastighet och standardavvikelsesom indata. Metoden är uppdelad på beräkning av effekter på grund av enstakalångsamtgående fordon samt effekter vid ”normal” hastighetsfördelning. Då mätdatasaknades vid modellutvecklingen jämfördes metoden med simuleringskörningar medden mikroskopiska trafiksimuleringsmodellen AIMSUN. Resultaten visar på en relativtgod korrelation men generellt så ger den analytiska metoden cirka 1,2 procent lägrerestidsfördröjning. En stor del av skillnaden mellan modellerna vid måttliga flöden börkunna härledas till det stokastiska inslaget i simuleringen. Det bör även påpekas attvarken den analytiska modellen eller trafiksimuleringsmodellen har kalibrerats ochvaliderats mot verkliga data för denna typ av väg. Skillnaden mellan modellerna innebärsåledes inte att den analytiska modellen självklart är den som avviker från verkligheten.This VTI report presents a method for calculating expected queue length and travel timedelay on one lane road sections without overtaking possibilities. The method wasdeveloped 2001 and presented in a working paper. The background for the modeldevelopment was that the Swedish Road Administration (now the Swedish TransportAdministration) planned to build so called 1+1 roads, i.e. roads with longer sectionswithout overtaking possibilities. The method developed has later on also shown to bevaluable for level of service calculations of 2+1 roads with varying share of two lanesections and for developing speed-flow relationships for the Administration’s ”Effectcalculations for road facilities”.The method uses section length, traffic flow, average speed and standard deviation asinput. The method is divided with respect to calculation of effects due to single slowrunningvehicles and effects at “normal” speed distribution. Since no data wereavailable when the model was developed, the model results were instead compared totraffic simulations with the microscopic traffic simulation model AIMSUN. The resultsshow a good correlation but the analytical model gives in general approximately 1.2 percent lower travel time delay. The differences can probably partly be explained by thestochastic parts of the simulation model. One should also remember that neither theanalytical model nor the simulation model has been calibrated and validated with realdata for this type of roads. Thus, the differences between the models do not necessaryimply that the analytical model is the one deviating from reality