Teaching of literature in the upper grades of the compulsory school

Något som forskningen med all önskvärd tydlighet pekar på är att man måste låta eleverna läsa mycket litteratur på alla stadier, mycket mer än vad man i allmänhet idag låter eleverna läsa i skolan. Boksituationen måste bearbetas: skolbibliotekens resurser måste förbättras, anslagen till svenskinstitutionerna för bokinköp måste öka. Men även med den situation vi har idag kan en hel del uträttas. Jag har sedan många år tillbaka försökt bygga på forskningens rön och egna erfarenheter för att utforma ett litteraturläsningsprograrn, som visat sig fungera rätt bra. Jag ger en kort sammanfattning här som en utgångspunkt för vidare diskussion. Starta den fria läsningen så fort som möjligt Tag reda på elevernas intressen och läsvanor, tex genom brevförfarandet Utnyttja skolbiblioteket mycket, bl a för att ge biblioteksvana. Följ upp med bokhandelskataloger och med besök i bokhandel och större bibliotek och be om deras stöd. Jaga inte eleverna med recensionsskrivande. Det här är läsning för nöjes skull. Läs högt för eleverna första terminen: spännande, bra texter. Börja tcxtsamtalen, noga övertänkta, genast. Försök involvera eleverna i högläsandet på våren. När intresset och förmågan au läsa och diskutera börjar komma, läs hela böcker med eleverna. Låt dem få vara med och välja i någon form. Tag diskussionen i halvklass, led den själv, sitt i en cirkel så att skolsituationen bryts och så att ni kan se varandra. Jag brukar börja med det här i åttan ocb vi brukar hinna hinna 3-4 böcker per termin. Hela tiden fortsätter den fria läsningen och läsning och diskussion av korta texter. Koppla ihop läsandet ocb skrivandet genom att också göra berättartekniska iakttagelser i texterna och uppmuntra eleverna att använda dessa i skrivandet. Ibland kan man lägga upp ett tema som bygger på läsa och skriva. Låt tyngdpunkten i undervisningen ligga på läsa, tala och skriva, så att grundfllrdigheterna övas intensivt och plottra inte bort svenskundervisningen på mindre viktiga småsaker i läroböckerna. Minst två tredjedelar av tiden försöker jag använda för grund.färdigheterna. I en hygglig årgång brukar jag hinna läsa och diskutera minst tio korta texter per termin. Det blir ett 60-tal texter på tre år plus 12-15 böcker, noga diskuterade. Dessutom läser eleverna ett varierande antal böcker under den fria läsningen. På sikt märlcs den språkliga utvecklingen tydligt: eleverna stavar bättre och de skriver allt bättre. Men litteraturläsningen är grunden - utan den fungerar inte svenskundervisningen.This report contains a review of mainly Swedish research conceming the teaching of reading and literature in the upper grades of the compulsory school (ages 14-16). Pedagogical conclusions are drawn from the research findings, and the author ends by discussing some applications in his own extensive practice as a tcacher of mother tongue