Judicial control of standard agreements

I vår uppsats ska vi behandla standardavtal och vilken inverkan s.k. dold domstolskontroll har på dem. Standardavtal är ett vanligt förekommande avtal som svenska konsumenter och näringsidkare ingår dagligen. Standardavtal skiljer sig från andra avtal på så sätt att de innehåller standardiserade, förtryckta villkor som oftast är utvecklade av endast en part i avtalsförhållandet. De förtryckta villkoren har ett minimalt förhandlingsutrymme, oftast inget alls, vilket innebär att part som vill ingå ett standardavtal är tvungen att acceptera avtalet sådant som det är. I och med att en part, genom standardavtal, förlorar sitt förhandlingsutrymme menar vi att en gemensam partsvilja i dess typiska bemärkelse inte längre finns. Detta gör i sin tur att standardavtal som blir föremål för tvist hos domstol inte kan behandlas som vanliga avtal med tolkningens utgångspunkt ur den gemensamma partsviljan. I sådana fall får domstolen utgå från andra tolkningsprinciper. Bland dem finns företeelsen dold domstolskontroll. Dold domstolskontroll är ett relativt okänt begrepp vilket vi i uppsatsen har definierat som en metod för att styra avtal med, vilken också brukar innefatta att domstolen använder principer som är otypiska i sammanhanget. Den dolda kontrollen har fått stark kritik, bland annat i proposition 1975/75:81 till förslag om förändring i 36 § avtalslagen, som en icke önskvärd metod. Den benämndes som en krystad tolkningsmetod för att möta allmänhetens önskemål. Vi anser att problemet med dold domstolskontroll applicerad på standardavtal är att brukarna av dessa avtal har svårt att utläsa ur domskälen vad som är önskvärt och mindre önskvärt vid stiftandet av avtalen, och att de därför inte heller har möjlighet att i framtiden stifta bättre avtal som gynnar båda parter. Praxis från dold kontroll är otydlig ur prejudicerande synpunkt. Vi diskuterar vidare andra möjligheter att komma till rätta med detta otydliga område genom att analysera vad en eventuell standardavtalslag hade fått för inverkan. Vår slutsats är att en standardavtalslag hade blivit för snäv och att den alltså inte hade kunnat lösa problemet med dold kontroll