Att stärka den lokala attraktionskraften : målbilder och genomförande i den lokala utvecklingspolitiken

Under de senaste decennierna har statens möjligheter att med reformprogram genomdriva omfattande och politiska motiverade samhällsförändringar ifrågasatts allt mer. Det har sagts att staten varken kan eller bör försöka styra samhällsutvecklingen uppifrån. Inte minst gäller detta inom det regionalpolitiska fältet. Mot bakgrund av detta har Sveriges kommuner kommit att spela en allt viktigare roll i arbetet med att skapa tillväxt och utveckling i hela landet. Demografiska och ekonomiska strukturförändringar i kombination med föreställningar om att platser konkurrerar med varandra om invånare, besökare och investerare har också varit avgörande faktorer för kommunernas ökade intresse för lokala utvecklingsfrågor. Men hur bedrivs egentligen lokalt utvecklingsarbete i svenska kommuner? Syftet med denna rapport är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska kommuner arbetar med lokal utveckling. Rapporten bygger på en studie där vi intervjuat 34 kommunala företrädare om hur de ser på det lokala utvecklingsarbete som bedrivs i deras respektive kommuner. I vår analys har vi intresserat oss för hur frågor om lokal utveckling och attraktionskraft hanteras på kommunal strategisk nivå, i synnerhet i relation till andra lokala aktörer. Rapporten slår fast att många informanter uppehåller sig kring två specifika teman; dels de målbilder som finns för kommunens arbete med lokal utveckling, dels kommunens övergripande strategier för genomförande av lokalt utvecklingsarbete. Genom att sortera intervjupersonernas utsagor utifrån dessa två teman kan vi se att det finns en stark uppfattning om att kommunerna har för otydliga målbilder för det lokala utvecklingsarbetet. Dessutom menar intervjupersonerna att kommunen arbetar för enskilt i arbetet med att genomföra lokala utvecklingsinsatser. Istället efterfrågar de kommunala företrädare vi intervjuat tydligare och mer enhetliga målbilder för lokalsamhällets utveckling på lång sikt. Förutom det menar de vi intervjuat att kommunen även måste utveckla strategier för att genomföra dessa målbilder i interaktion med medborgarna, föreningslivet och det lokala näringslivet. Den viljeriktning som studiens intervjupersoner visar på ser vi som ett uttryck för ett ständigt sökande efter effektivare och mer legitima sätt att arbeta med lokal utveckling. Vi ser dock att det kan finnas skäl till att vara kritisk mot idén om att en enhetlig målbild kan diskuteras fram i bred överenskommelse och genomföras i interaktion mellan kommun, medborgare, förenings-liv och näringsliv. Det kan vara ett förenklat sätt att se på demokratiskt beslutsfattande. Vidare har det påpekats att den typen av beslutsprocesser och styrning inte sällan gynnar redan resursstarka parter och försvårar ansvars-utkrävande