Aktuariella antaganden : En studie om förekomsten av earnings management i pensionsredovisningen

Den information som företag lämnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det är då av stor vikt att informationen är tillförlitlig, vilket i sin tur är beroende av egenskaperna hos det som mäts. År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förändring var att företagen, istället för Finansinspektionen, skulle ta fram många av de antaganden som behövs vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor påverkan på företagens finanser vilket innebär en risk att de används i earnings management-syfte. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett företags finansiella situation påverkar dess val av aktuariella antaganden vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna. De kvantitativa data som undersökningen bygger på insamlades från årsredovisningar från 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hämtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i årsredovisningarna för år 2004 och 2005. Koncernerna delades in i två grupper utifrån förhållandet mellan pensionsförpliktelsen och totala tillgångar. Hypoteserna som genererades med stöd av teorier ifrågasätter huruvida företag med signifikanta pensionsförpliktelser använder aktuariella antaganden i earnings management-syfte. Hypotes 1 testar huruvida koncerner med signifikanta pensionsförpliktelser i genomsnitt har gjort aktuariella antaganden som, ceteris paribus, ger ett lägre nuvärde på pensionsförpliktelsen. Hypotes 2 testar huruvida gjorda aktuariella antaganden hos gruppen med signifikanta pensionsförpliktelser, ceteris paribus, ger ett lägre nuvärde på pensionsförpliktelsen än i gruppen med osignifikanta pensionsförpliktelser. Hypotes 1 testades med regressionsanalys och kunde påvisa ett svagt samband mellan gjorda aktuariella antaganden och soliditet. Vid testningen av hypotes 2 användes ett oberoende grupp T-test och här kunde en liten skillnad urskiljas mellan de två grupperna. De samband och skillnader som kunde observeras visade sig dock inte vara statistiskt signifikanta vilket innebär en större risk för att resultaten har naturliga förklaringar. I studien dras slutsatsen att det inte finns ett tydligt stöd för att hävda att earnings management förekommer i redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner hos noterade koncerner i Sverige