Hållbarhetsredovisning : - En studie kring motiv, utformning och trovärdighet

Under senare tid har det i samhället varit ett enormt fokus på jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförändringarna. Dessa frågor har idag kommit att bli mer oroande än någonsin förr. Denna uppmärksamhet har bidragit till att det uppstått ökade krav på företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvärlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter på omgivningen. Som svar på samhällets ökade krav på transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprättar en hållbarhetsredovisning där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige är upprättandet av en hållbarhetsredovisning ett frivilligt åtagande från företagens sida. Detta innebär att inga lagar reglerar dess utformning, vilket gör att utseendet på rapporterna varierar från företag till företag.I jämförelse med andra länder ligger Svenska företag dock efter vad det gäller utvecklingen av hållbarhetsredovisningar. Denna vetskap gjorde oss intresserade att undersöka våra svenska företags engagemang och inställning till att hållbarhetsredovisa. Därav lyder vår problemformulering för denna studie: Hur och varför upprättar företag redovisning av sitt arbete för hållbar utveckling? Vårt huvudsyfte med studien var att få en allomfattande bild över företags engagemang och inställning till att redovisa sitt miljömässiga och sociala ansvar gentemot omvärlden. Detta delades upp i ett antal delsyften där vi önskade redogöra för de utvalda företagens motiv till att hållbarhetsredovisa, diskutera företagens utformning av hållbarhetsredovisningen samt belysa hur hållbarhetsredovisningens trovärdighet påverkas av företagens engagemang för denna typ av arbete. I undersökningen har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod då vi i studien är ute efter att tolka och förstå företagens engagemang och inställning. Detta har bidragit till att vi utgått från den hermeneutiska kunskapssynen samt valt att belysa studiens problem och syften utifrån företagens perspektiv. Vi har använt ett deduktivt angreppssätt där de främsta teoretiska utgångspunkterna är Corporate Social Responsibility, intressentteori och legitimitetsteori. För datainsamling genomförde vi kvalitativa telefonintervjuer. Sex stycken stora företag ingår i undersökningen: SAS, Trelleborg, IKEA, Coop, Clas Ohlson samt Företag X som önskade vara anonym i studien. Dessa valde vi att dela in i tre olika kategorier baserat på hur långt de har kommit i utvecklingen av deras hållbarhetsredovisning. Slutsatserna vi kommit fram till är att företagen har en positiv inställning till att hållbarhetsredovisa, de visar på ett stort engagemang i dessa frågor. Det tycks finnas en medvetenhet hos företagen att ett hållbarhetsarbete och redovisningen av det är ett grundkrav för företagets fortsatta existens. Vad gäller motiven till att hållbarhetsredovisa handlar det främst om att tillfredsställa olika intressentgrupper. Här ligger fokus hos majoriteten av företagen på kunder men även medarbetare, ägare och investerare är betydelsefulla. Efter att ha diskuterat företagens olika utformning av deras hållbarhetsredovisningar har vi kommit fram till att tillämpning av riktlinjer vid upprättandet samt extern granskning är viktiga inslag för att en hållbarhetsredovisning kan klassas som transparent och därmed anses som trovärdig