Creating a meaningful future : A qualitative study on working with unaccompanied refugee children within the Social welfare department

Sedan 2006 har barn och ungdomar som flyttat till Sverige utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare ökat kraftigt. Till skillnad från vuxna är ensamkommande flyktingbarns livssituation mer komplex eftersom det saknas en ansvarig vuxen som kan tillgodose deras behov. Enligt svensk lag har dessa barn och ungdomar samma rättigheter som alla andra svenska barn vilket är anledningen till att det finns väl samordnat stöd från olika myndigheter. Socialtjänsten är en av dessa myndigheter som har en central roll i mottagandet av ensamkommande barn. Hela socialtjänsten står inför nya utmaningar som är en påföljd av förändringar i klienters demografi. Mycket internationell forskning har gjorts utifrån barnen men väldigt lite om socialsekreterarna. Denna uppsats bygger därför på en kvalitativ studie, gjord på intervjuer av tre socialsekreterare som ansvar för mottagandet av ensamkommande barn. Syftet med studien är att undersöka deras arbetsförhållande samt identifiera de utmaningar som förekommer. Studien visar att socialsekreterare upplever arbetet med ensamkommande barn som väldigt intressant och givande samtidigt som de möter olika utmaningar i arbetet, exempelvis kommunikationssvårigheter, kulturella skillnader samt arbetsmetoder som inte är riktigt anpassade till klientens behov. Vi kom fram till att användning av tolk inte alltid är tillförlitligt och att utredning enligt BBiC inte är optimalt. Trots svårigheterna tycker de intervjuade att de lyckas tillgodose barnens behov tack vare stöd från sina medarbetare och deras engagemang