Tyst läsning och svaga läsare : En studie av elevers beteende under tyst läsning i skolan och lärares tankar kring tyst läsning och läsförståelse

Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur elever som befinner sig på olika nivåer i sin läsutveckling utnyttjar tiden som ägnas åt tyst läsning i skolan. För att få fram detta har tjugoen elever ur fyra klasser i skolår fyra observerats. Följande frågeställningar behandlas i studien: Vad gör eleverna under tyst läsning? Är det någon skillnad mellan elevers beteende under tyst läsning beroende på graden av läsförmåga? Vilka motiv uppger lärarna att de har till att använda tyst läsning i undervisningen? Hur upplever lärarna att tyst läsning fungerar i klasserna? Hur säger sig lärarna arbeta för att utveckla elevernas läsförståelse? Urvalet till observationerna baserar sig på elevernas läsresultat i slutet av skolår tre. Bland de elever som inte hade uppnått skolans läsmål, samt för de elever som precis uppnått detta mål, tyder resultaten av denna studie på att de inte fokuserar på tyst läsning under den avsatta tiden. Endast två av tjugoen elever tittar eller läser i sin bok under de fem minuter som varje elev observerades. Bägge dessa elever hör till dem som kommit längst i sin läsutveckling. Bland de svaga läsarna finns en elev som inte någon gång under observationerna enbart tittade eller läste i sin bok. Lärarna uppgav att tyst läsning främst var för elevens egen upplevelse utan att vidare diskussioner om det lästa ägde rum. Motivet till att ha tyst läsning varje dag var också att det var ett obligatoriskt moment på den aktuella skolan. Då det gällde undervisning i läsförståelse fokuserade lärarna på de bokprojekt som klasserna hade ett par gånger per termin, samt på olika ämnen och läromedel. Att undervisa i lässtrategier diskuterades inte i intervjuerna