Överfallsskyddet i förändring : från skadeståndsrättslig ersättning till summaersättning

Statens och försäkringsbolagens utbetalningar till brottsoffer har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Ökningen grundar sig på flera faktorer, bl a på grund av den ökade brottsligheten i samhället men även p g a att medvetenheten om Brottsoffermyndighetens verksamhet har ökat i takt med att polis och åklagare informerar mer om rätten till statlig brottsskadeersättning. De ökade kostnaderna för försäkringsbolagen kan bero på den ökade medvetenheten om att ersättning kan lämnas genom överfallsskyddet i hemförsäkringen. Överfallsskyddet i hemförsäkringen kom till på 1970-talet som ett led i att förbättra ersättningen till brottsoffer. Vid den tiden fanns redan statlig brottsskadeersättning men endast i begränsad omfattning. År 2003 övergick Trygg-Hansa som första bolag från att ersätta personskada enligt skadeståndsrättsliga regler till summaersättning. Ett år senare följde Folksam efter och idag är det flera försäkringsbolag som infört summaersättning. If, som är en av de större aktörerna på marknaden, intar en särställning då de valt att ha kvar den skadeståndsrättsliga ersättningen. Villkors-förändringarna, som försäkringsbolagen har haft olika motiv till att genomföra, har fått kritik från bl a Brottsoffermyndigheten. Genom de förändrade villkoren anses försäkringsbolagen överlåta de ökade kostnaderna på staten. Det vi kan konstatera är att det inte entydigt går att säga att de förändrade försäkringsvillkoren medfört en försämring för brottsoffret. Det finns flera konsekvenser som vi tittat närmare på, ekonomiska, tidsmässiga och psykologiska konsekvenser. Ekonomiskt sett lider brottsoffret ingen skada av övergången till summaersättning eftersom kompletterande ersättning kan lämnas av Brottsoffermyndigheten. Tidsmässigt kan sägas att ersättningen från försäkringsbolaget i de flesta fall betalas ut snabbare än tidigare. Men i vissa fall kan handläggningstiden bli längre totalt sett om skadan först regleras av försäkringsbolaget för att senare gå vidare till Brottsoffermyndigheten för kompletterande ersättning. När det gäller de psykologiska konsekvenserna anser Brottsofferjouren att brottsoffret får ett sämre bemötande av försäkringsbolagen i och med de förändrade villkoren eftersom det i många fall inte är tillräckligt utbildad personal som tar hand om ärendena. De saknar, enligt Brottsofferjouren, i många fall kännedom om hur man bemöter ett brottsoffer