Vill ni ha det som i Danmark? : En komparativ studie om skillnader i arbetsmarknadsinstitutioner, ungdomsarbetslöshet och arbetslöshetens sammansättning i de skandinaviska länderna.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5). I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna. Denna del av upp­satsen är baserad på data från European Union Labour Force Survey (EU LFS) för för­sta kvartalet 2007. Uppsatsens resultat visar att arbetslösheten bland unga vuxna visserligen är lägre i Danmark än Sverige och Norge, men att resultaten vad gäller arbetslöshetsrisker för personer med utom­europeisk bakgrund delvis går emot antaganden om anställningsskyddets effekter i ekonomisk teori. När risken för arbetslöshet bland män studeras separerat från kvinnor, uppvisar Sverige till exempel lägre ökningar av oddsen för arbetslöshets för utomeuropeiska invandrare än både Norge och Danmark. Samtidigt är andelen långtidsarbetslösa högre i de äldre åldersgrupperna i Danmark än övriga under­sökta länder. Slutligen diskuterar författaren några av de svårigheter som är för­knipp­ade med den komparativa arbetsmarknadsforskningen och försöken att leverera kausala förklaringar utifrån stati­stiska samband