Ungdomsbrottslighet i tidningsmedier : En diskursanalys om tidningspresens framställning av ungdomsbrottslighet och den unga brottslingen

Denna uppsats är en studie i hur fyra svenska tidningar framställer ungdomsbrottsligheten och ungdomsbrottslingar under två veckor i november år 2012. De analyserade tidningarna omfattar Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan samt Östgöta Correspondenten. Sextio av de över åttatusen artiklarna under den sökta perioden handlade om ungdomsbrottslighet, ett strategiskt urval gjordes utifrån dessa där tjugo valdes ut för att representera det större materialet. Uppsatsen tar utgångspunkt i kontextuell konstruktivism och med hjälp av teorier om brottsjournalistik och moralpanik görs en kritisk diskursanalys av artiklarna.Inom brottsjournalistik finns tolv specifika nyhetsvärderingskriterier finns uppsatta som från vilka medierna baserar sin rapportering. Forskare menar att medierna, genom att allt som oftast tillskriva olika ”grupper” vissa karakteristiska egenskaper och stereotyper upprätthåller exempelvis könsroller, eller i min studies fall, synen på unga. Moralpaniken, med inriktning mediepanik kan ses som en övergripande beteckning på alla de olika mediekonstruerade panik- och hotfenomen vi möter. Dessa paniker uppstår ofta och fortplantas alltid i och av media. Diskurser menar Fairclough både reproducerar och förändrar kunskap, identiteter och sociala relationer och samtidigt formas av andra sociala praktiker och strukturer. I den kritiska diskursanalysen analyseras språket. Språket i form av texter, bilder och media har idag en större betydelse för vårt vardagliga liv och att forskning fokuserar på språkets betydelse blir därmed allt viktigare. I analysen visar sig tre utmärkande teman: chockerande ungdomsvåld, hänsynslöshet samt avvikande flickor. Dessa teman innehåller även underdiskurser som bland annat diskurser grovt ungdomsvåld, skrämsel, hämnd som orsaksförklaring och stereotypifieringar. Den unga brottslingen är en ohämmad lättretlig ung man som har nära till våld, har heder som lätt kan vanäras eller som inte tar mycket hänsyn till andra. I de få fall då gärningspersonen är en kvinna görs det mycket tydligt och normavvikelsen görs tydlig. Reproduktionen av stereotyper som farliga unga normbrytare är typiskt för de studerade artiklarna. Nyckelord: Ungdomsbrottslighet, ungdomsbrottslingar, framställning, tidningsmedier, diskursanalys, våld, stereotypisering.