Nytänkande av säkerhet för motocross genom självbiografisk design

This study explores the design space of motocross within Human-Computer Interaction with focus on warning riders of danger while practicing unsupervised. Using autobiographical design, the aim was to investigate mechanisms and modalities suitable for motocross where the environment, tracks, physical and mental load on the riders were some of the challenges faced. With basis in research within other sports and a domain expert focus group, a prototype was developed and iterated over a period of three months using the author and recruited participants as riders. The process was documented using a diary. The study concluded that using the helmet as mounting point was effective due to not being intrusive for the riders and no track alterations were needed to implement the system for real use. Visual feedback using light mounted under the visor showed to be unreliable due to sun interference, while sound created by vibrations on the top of the helmet shown to be suitable for warning motocross riders. Using visual and auditory modalities together, the light was concluded to be efficient as an information display when attention was brought to the rider by the vibration sound.Denna studie utforskar designrymden (eng. design space) för motocross inom människa-datorinteraktion med fokus på att varna motocrossförare om faror när träning sker utan tillsyn. Genom att använda en självbiografisk metod var syftet att utforska mekanismer och modaliteter för motocross där den extrema miljön, banorna och den fysiska och mentala påfrestningen på förarna är några av utmaningarna. Med grund i relaterad forskning inom andra sporter och en expertfokusgrupp, utvecklades och utvärderades en prototyp över tre månader där författaren tillsammans med rekryterade deltagare var testförare. Processen dokumenterades med en testdagbok. Att placera prototypen på hjälmens ovansida visades vara effektivt då förare inte uppfattade prototypen som störande och banorna behövde inte förändras för att implementera systemet. Visuella varningar med ljus under hjälmens skärm visades vara opålitligt på grund av solens påverkan, medan ljud skapade genom vibrationer på hjälmens ovansida visades vara effektivt för att varna motocrossförare. Genom att använda den visuella och auditiva modaliteten tillsammans kunde ljus användas som information, då förarens uppmärksamhet påkallades genom vibrationsljudet