Årstafältet – en analys av konflikter inom ett aktuellt stadsutvecklingsprojekt

Årstafältets framtida utveckling har efter maktskiftet år 2006 ändrats från landskapspark till visioner av en ny tät stadsdel. Det ovanliga med denna situation är att en antagen detaljplan under genomförandetiden utreds för en ny typ av användning som inte är förankrad hos närboende. Detta har lett till ett planeringsdilemma där planerna har stött på mycket motstånd från medborgare. Syftet med studien är att undersöka vilka typer av konflikter som har uppstått i diskussionerna om Årstafältets utveckling samt studera hur de olika aktörerna i processen verkar och förhåller sig till konflikter, medborgardeltagande och maktförhållanden. Studien är baserad på ett antal intervjuer med representanter för planeringen, olika politiska partier och en intresseorganisation som har varit aktiva i diskussionerna om Årstafältets framtid. Den teoretiska ramen för studien utgörs av den kollaborativa planeringsteorin samt litteratur som kritiserar denna teori för att vara alltför idealistisk och även av litteratur som behandlar olika typer av konflikter som kan uppstå vid planering av hållbar utveckling. Studiens slutsatser visar att konflikterna grundar sig på olika synsätt av en hållbar utveckling för Årstafältets framtid och där ett utifrån- och ett inifrånperspektiv mellan Stockholms Stad och medborgare bidrar till varför processen har sett ut som den gjort hittills. Snäva tidsprocesser och maktförhållanden bidrar även till svårigheter för planerarna att involvera medborgare i denna process. Detta planeringsdilemma har lett till att dialogen som förs mellan de olika aktörerna saknar gemensamma utgångspunkter eftersom endast en typ av utveckling är aktuell och detta bidrar till att olika intressen blir exkluderade