Social hållbarhet utifrån tre koncept: human skala; staden i ögonnivå, och offentligt liv

There has been lately a rich amount of articles highlighting the incoherent nature of theterm social sustainability and what it really means in an urban practice. Some argues for anincreased knowledge about the relation between social aspects and the physicalenvironment in order to better enhance the social dimension. The normative- and designoriented concepts human scale, the city at eye-level and public life may clarify the role ofdesign to accomplish desired social aspects.The aim of this thesis is to investigate how these concepts may provide a way to approachsocial sustainability with a focus on the public realm. Further aim is to identify problems andopportunities in the implementation phase since the often occurring gap between vision andpractice. The strategy is to create guidelines from theoretical understanding of the conceptsbased on a literature study and examine how these may relate to a created conceptualframework of social sustainability. Afterwards the guidelines are used to evaluate three caseexamples; the renewal of Rosengård, Malmö; the development of Järla Sjö, Nacka and thedevelopment of Prästviken, Botkyrka, regarding their fulfillment of the concepts. Knowledgeabout the case examples are mainly gathered from interviews by practitioners involved inabove mentioned projects and also function as an insight of general implementation issues.The results show that human scale, the city at eye-level and public life promote severaldesign inputs with effects on the functionality and experience of the public realm andargued social impact on safety & security, sense of belonging, social interaction and wellbeing. However these impacts may only be indicated and the concepts fail to acknowledgethe political dimension of social sustainability. Further the possibility to implement thedesign implications depend on geographical location, project driving forces and the nature ofthe builderEn betydande andel av nyligen publicerad forskningsartiklar framhäver en syn på socialhållbarhet som ett osammanhängande begrepp med liten koppling till innerbörden ipraktiken. Vissa argumenterar för vikten av en ökad kunskap om kopplingen mellan socialaaspekter och den fysiska omgivningen för att bättre framhäva den sociala dimensionen.Möjligen kan dem normativa och design orienterade begreppen human scale, the city at eyeleveloch public life klargöra designens roll i uppfyllandet av önskvärda sociala aspekter.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur koncepten kan utgöra etttillvägagångssätt för att närma sig social hållbarhet. Vidare syfte är att identifiera problemoch möjligheter i implementeringsfasen eftersom det ofta förekommer ett gap mellan visionoch praktik. Strategin är att skapa riktlinjer från teoretisk förståelse av begreppen baserat påen litteraturundersökning och analysera hur dessa relaterar till ett sammanställt teoretisktramverk av social hållbarhet. Efteråt utvärderas tre exempelfall; områdesförnyelse iRosengård, Malmö; bostadsprojektet Järla Sjö, Nacka och bostadsprojektet Prästviken,Botkyrka, utifrån riktlinjerna gällande deras uppfyllande av koncepten. Kunskap omexempelfallen insamlas i huvudsak från intervjuer av verksamma personer inom projektenoch fungerar också som en insikt om generella implementeringsfrågor.Resultaten visar att human scale, the city at eye-level och public life förespråkar designimplikationer med effekter på funktionaliteten och upplevelsen av det offentliga rummetmed påstådd påverkan på trygghet & säkerhet, tillhörighet, social interaktion ochvälmående. Emellertid kan denna påverkan endast indikeras och koncepten misslyckas atthandskas med den politiska dimensionen av social hållbarhet. Vidare beror möjligheten attimplementera koncepten på geografiskt läge, drivkrafter inom projekten och byggherrensnatur.Social hållbarhet,human skala, staden i ögonnivå, offentligt li