En studie av derivatakunskapen hos gymnasieelever

Denna uppsats presenterar en undersökning om gymnasieelevers kunskaper i derivata. Undersökningen syftar till att jämföra både elevernas teoretiska förståelse samt deras praktiska kunskaper med de krav som anges av kursplaner, läroböcker samt rådande undervisningspraxis. Undersökningen syftar också till att utreda om det råder något samband mellan elevernas teoretiska förståelse av derivata och deras praktiska kunskaper på området. Undersökningen är bedriven i provform där eleverna under två tillfällen besvarar två olika prov, ett av teoretisk karaktär samt ett av praktiskt beräknande karaktär. Proven är gjorda så att de representerar de rådande kursplanernas krav på godkänd nivå. Det teoretiska provet är upplagt så att eleverna språkligt ska förklara en rad grundläggande teorier och användningsområden inom derivata. Det praktiska provet består av räkneuppgifter av samma karaktär som eleverna är vana vid från lokala samt nationella prov. Undersökningsgruppen består av 22 stycken elever som går det tekniska programmet i årskurs tre. Resultaten visar att det i undersökningsgruppen råder ett samband mellan teoretisk förståelse och praktisk kunskap. Detta samband är beräknat mellan de olika provdelarnas resultat och är statistiskt säkerställt. Frågan om eleverna kan sägas ha visat tillräckliga kunskaper för att enligt kursplanen anses vara godkända är behandlad i diskussionsform och presenteras i slutet av rapporten. Där återfinns även en diskussion om undersökningens brister och generaliserbarhet