Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro : är lagen till nytta och är informationen jämförbar?

SAMMANFATTNING Inledning Vårt syfte med denna studie var att se huruvida svenska koncerners redovisning av sina anställdas sjukfrånvaro är jämförbar, både mellan olika år och mellan olika koncerner. Vi ville även undersöka om lagstiftningen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro är till nytta. Metod För att uppnå detta syfte har vi både använt oss av en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvantitativa i form av granskning av litteratur, årsredovisningar och lagtext och den kvalitativa i form av intervjuer. Teori Lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro började gälla 1 juli 2003. Den ska tillämpas av arbetsgivare med fler än 10 anställda. I vår uppsats ligger inriktningen på den privata verksamheten och därmed de som skall följa årsredovisningslagen. En organisation ska enligt lagen visa deras anställdas totala sjukfrånvaro i sin årsredovisning. Sjukfrånvaron ska även delas upp efter kön och efter olika åldersgrupper. Härutöver ska också långtidssjukfrånvaron redovisas. Empiri och analys Vi har granskat 30 koncerners årsredovisningar för att se hur de har valt att redovisa sina anställdas sjukfrånvaro. Vi såg tre olika redovisningssätt. En del koncerner redovisade sjukfrånvaron endast för deras anställda i moderbolaget, andra inkluderade alla anställda i koncernen och en del redovisade enbart sjukfrånvaron för de anställda i Sverige. Detta kan anses strida emot redovisningsprinciperna rättvisande bild och jämförbarhets- principen. Diskussion Ingen av de intervjupersoner som vi varit i kontakt med har någon särskilt positiv inställning till lagen såsom den är utformad idag. Sjukfrånvarosiffran är självklart en viktig information men så länge det går att trixa med siffrorna så ger den ingen nytta för intressenterna. Slutsats Det är få av våra undersökta koncerner som har valt att ändra redovisningssätt, därför går det att göra relevanta jämförelser mellan olika år inom samma koncern. Dock kan koncernerna modifiera den population som de redovisar sjukfrånvaron för. Det gör att sjukfrånvarosiffrorna inte blir jämförbara mellan olika koncerner. Politikerna hade ett gott syfte med lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro men utformningen är alltför otydlig. Koncernerna följer lagen men kan ändå trixa med den population som de redovisar sjukfrånvaron för. Det gör att nyttan med lagen minskar för intressenterna. Hade lagen varit mer specifik vad gäller koncerner hade informationen om sjukfrånvaron gett ett högre informationsvärde för en årsredovisnings läsare