Beslutskriterier för investering och finansiering inom offentlig sjukvård.

Vad är egentligen målfunktionen i offentliga sjukvården och hur utvärderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvården har inget vinstincitament utan vill istället maximera den nytta de kan göra för allmänheten med den budget de får uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vår analys av resultat och slutsatser. Metoden som använts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes på fyra sjukhus, sjukhus inom samma län samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssätt, därför valde vi sjukhus i olika län. De fyra länen vi gjorde våra intervjuer i var Värmlands län, Örebro län, Dalarnas län och Västra Götalands län. Tre av intervjuerna spelades in med hjälp av mobiltelefon och den fjärde intervjun fick vi föra anteckningar på då respondenten nekat att låta oss spela in intervjun. Resultatet visar att investeringsprocessen i offentlig sjukvård skiljer sig främst från de företagsekonomiska teorierna genom att ha en annan målfunktion. Företagsekonomiska modeller som arbetats fram för utredningsarbete av investeringar används i liten utsträckning i den offentliga sjukvården då vinstmaximering och lönsamhet inte är i fokus i sjukvården. Frånvaron av företagsekonomiska kalkyler beskrivs bland annat av att det finns en bristande kompetens och att det inte finns något ägarperspektiv där någon ställer frågan vad man egentligen får för pengarna. Det finns ett stort behov av att utveckla nya modeller som är anpassade bättre för sjukvården på ett sätt där man kombinerar det företagsekonomiska tänket med det hälsoekonomiska. Målen med investeringsverksamheten för offentliga sjukvården är att bibehålla produktion och driftsäkerhet. I resultatdiskussionen diskuteras sedan resultat vidare med tidigare forskning och fördelar och nackdelar med hur investeringsprocessen ser ut samt hur den skulle kunna förbättras. I studiens trovärdighet diskuteras begreppen reliabilitet och validitet och slutsatsen är att de skillnader som framkommit i investeringsprocessen för offentlig sjukvård från företagsekonomiska teorier är realistiska och även de målfunktioner och modeller som används känns rimliga och realistiska