BUTIK FÖR ALLA? : Hur tillgängliga är butiker för fysiskt funktionsnedsatta konsumenter?

I samhället i dag finns en mängd olika hinder för människor med fysisk funktionsnedsättning. Mot bakgrund av detta tog regeringen år 2000 fram en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Denna har till syfte att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i samhället. Som ett led i detta arbete har en bestämmelse införts i planoch bygglagen om att enkelt avhjälpta hinder skall undanröjas i lokaler dit allmänheten har tillträde, och på allmänna platser. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur tillgängliga butiker är för fysiskt funktionsnedsatta konsumenter. Uppsatsens undersökning bygger på intervjuer med butikschefer, observationer av butiksmiljöer samt observationer av tillgänglighet för att ta reda på hur tillgängliga butiker verkligen är för denna grupp av konsumenter. I vårt arbete har vi använt oss av en kvalitativ metod för informationssamling, eftersom vi ville gå på djupet med vår undersökning. Vi har även använt oss av en deskriptiv utformning eftersom vi inte vill förklara varför det ser ut som det gör utan beskriva fallet som det är. Slutsatserna i uppsatsen är bland annat att butiker överlag är ganska tillgängliga men att det ändå finns vissa brister. Det finns en väsentlig skillnad i tillgängligheten i det nybyggda affärshuset Storken och de äldre butikerna som ligger längs med gågatan i Alingsås. Flera av butikerna är tillgängliga så till vida att det går relativt lätt och enkelt att ta sig in i byggnaden, men sen kan det vara desto svårare att ta sig fram inne i själva butikslokalen. Att det är trångt och svårt att ta sig fram inne i butikerna beror oftast på varuexponeringar som tar upp för mycket plats i gångar och på andra ställen, som till exempel framför kassan. Provrum är också oftast något som inte anpassas efter funktionsnedsatta konsumenter som exempelvis sitter i rullstol. Ett resultat av vår undersökning visar att de flesta butikscheferna tycker att deras butiker är tillgängliga för fysiskt funktionsnedsatta personer, men visar också på att de inte prioriterar denna grupp av konsumenter särskilt mycket. De anser sig vara tillgängliga för alla, men jobbar inte direkt aktivt för att främja denna grupp av kunder, med undantag från några få som exempelvis IKEA och Ica Maxi