Jämställt bemötande? : En observationsstudie om betydelsen av kundens kön för service på en statlig myndighet

Med utgångspunkt i teorier om genus och likabehandling kan det vara viktigt att studera skillnader i hur vi bemöter varandra utifrån kön. Forskning beskriver hur bemötande utifrån kön ofta verkar i det omedvetna och att det kan skapa skilda förutsättningar för individen. Syftet med denna studie är att studera hur den statliga myndigheten Skatteverket internt bemöter kvinnor och män och om det finns omotiverade skillnader i hur individer bemöts utifrån sitt kön. För att undersöka skillnader inom gruppen kvinnor respektive män har ett intersektionellt perspektiv anlagts för att studera eventuell betydelse av utländsk bakgrund. Studiens frågeställning lyder därmed: Finns det skillnader i Skatteverkets bemötande av kvinnor och män? Skiljer sig eventuellt bemötandet åt beroende på om den som hanterar ärendet själv är en kvinna eller man? Finns det skillnader i bemötandet av kvinnor respektive män beroende på om kunden har utländskt klingande namn eller talar svenska med brytning? Tidigare undersökningar hos Skatteverket som fokuserat bemötande ur ett genusperspektiv har funnit att bemötandet i vissa aspekter varit ojämställt på ett sätt som varit till fördel för män. Även kundens utländska bakgrund har varit av betydelse. Denna studie har genomförts på Skatteverkets huvudkontor i Solna på Avdelningen för användarstöd som arbetar med att ge stöd till anställda inom myndigheten runtom i landet. Materialet har samlats in genom strukturerade observationer som metod, i form av medlyssning på samtal mellan medarbetare och kund samt granskning av skriftliga ärenden. Underlaget har bearbetats i SPSS Statistics och legat till grund för bivariata analyser och korstabeller. Resultatet av studien visar att det inte finns några skillnader i medarbetarnas bemötande av kunderna med hänsyn till kön och utländsk bakgrund. Variationer som framkom var ej statistiskt signifikanta och kan därmed inte säkerställas. Studiens resultat kan vara en effekt av myndighetens aktiva arbete för ett jämställt bemötande. Det kan också ha att göra med att medarbetarna som observerades under studien till viss del hade kännedom om studiens syfte vilket kan ha påverkat det empiriska materialet