Time trend of unidentified poly- and perfluoroalky alkyl substances in sludge from wastewater treatment plants in Sweden

The aims of this investigation are 1) to study spatial variation in PFAS discharge by measuring PFAS in sludge samples collected from four wastewater treatment plants (WWTPs: Öhn - Umeå, Bergkvara - Torsås, Henriksdal – Stockholm, and Gässlösa - Borås); 2) to evaluate the amount of unidentified PFAS, if any, in the sludge samples by measuring total organofluorine (TOF) in the samples; 3) to study the temporal discharge and pattern of PFASs by measuring different PFASs in archived sludge samples from two WWTPs (Henriksdal and Gässlösa); and 4) to evaluate temporal changes of the amount of unidentified PFAS, if any, by measuring the amount of TOF in the archived samples from these two WWTPs. Levels of TOF and PFAS are reported for sludge samples from the four WWTPs collected in 2015; temporal analyses of TOF and PFASs were conducted on sludge samples from two WWTPs collected between 2004 and 2015. Different classes of PFASs including PFCAs, PFSAs, FTSAs, FTCAs, diPAPs, FOSAs/FOSEs, diSAmPAP, FOSAAs, PFPAs and PFPiAs were detected in the sludge samples. The levels of TOF and unidentified PFAS were shown to more related to types of industries connected to the WWTPs, not necessarily related to number of people served in that area and the scale of WWTP. Quantifiable PFAS only accounted for 5 to 11% of the TOF in samples collected in 2015 indicating that 89-95% of the measured organofluorine in the samples was unidentified. TOF levels from Gässlösa were approximately 1.6 – 17.7 times higher than those of Henriksdal in corresponding year. The proportion of quantifiable PFAS to TOF decreased from 21% in 2004 to 11% in 2015 in samples from Henriksdal; at the same time increasing levels of unidentified PFAS was also observed between 2012 and 2015 Syftet med denna studie var 1) att studera geografiska variationer i utsläpp av PFASs genom att mäta PFAS i slamprover från fyra olika reningsverk (Öhn - Umeå, Bergkvara - Torsås, Henriksdal – Stockholm och Gässlösa - Borås); 2) att utvärdera om slammet innehåller oidientifierade PFASs och i sådana fall kvantifiera mängden av dessa; 3) att studera hur profilen av PFAS-ämnen förändras över tid genom att mäta olika PFAS-ämnen i arkiverade slamprover från två reningsverk (Henriksdal och Gässlösa); och 4) att bestämma andelen oidentifierade PFAS genom att mäta totalhalten organiskt fluor (TOF) i de arkiverade proverna från Henriksdal och Gässlösa. I denna studie rapporteras halterna av TOF och PFAS i slamprover från de fyra ovan nämnda reningsverken insamlade under 2015; vidare rapporteras en tidstrendsstudie utförd för TOF och PFAS i slamprover från Henriksdal mellan 2004 och 2015. Ett flertal PFAS-klasser detekterades i proverna; PFCAs, PFSAs, FTSAs, FTCAs, diPAPs, FOSAs/FOSEs, diSAmPAP, FOSAAs, PFPAs och PFPiAs. Halterna av oidentifierade PFASs visade sig vara relaterade främst till typ av industriell verksamhet i anslutning till reningsverket, snarare än antalet personer anslutna till och storlek på reningsverken. Identifierade PFAS-halter utgjorde endast 5 - 11% av TOF i proverna insamlade under 2015, vilket indikerade att 89 - 95% av TOF var oidentifierade ämnen. Halten TOF i slamproverna från Gässlösa var uppskattningsvis 1.6 – 17.7 gånger högre än TOF i slamprover från Henriksdal motsvarande år. Andelen identifierade PFAS-halter i förhållande till TOF minskade från 21% under 2004 till 11% under 2015 i slamprover från Henriksdal, ökade halter av oidentiferade PFASs observerades också mellan 2012 och 2015