Extra anpassningar i matematik : Hur tolkas och fungerar det?

Syftet med den här studien är att bidra med en bild av hur enskilda lärare och lärararbetslag förstår extra anpassningar i matematik. Lärararbetslags förståelse av matematiksvårigheter är avgörande för vilka elever som får extra anpassningar och hur dessa utformas. I studien undersöks och skapas en bild av den förståelse som vuxit fram under de tre år som gått sedan lagändringen/genomförandet 2014. Studien har en hermeneutisk ansats och bygger på en enkät, studier av elevers skriftliga individuella utvecklingsplaner och två fokusgruppsdiskussioner med lärararbetslag för elever i årskurs 3. Empirin är tolkad utifrån det matematikdidaktiska och specialpedagogiska fältet med extra anpassningar som forskningsområde. Resultatet analyseras utifrån Goffmans teori om det främre rummet och med inspiration av analysmetoden Grounded Theory. I resultatet framgår att lärarna inte uppfattar någon tydlig gräns mellan ledning och stimulans, och extra anpassningar. Lärarna uttrycker att de möter eleven där den är, anpassar och individualiserar och att det sker inom ramen för ordinarie undervisning. Lärarna ser inte extra anpassningar som något nytt efter lagändringen, utan något som har funnits med i undervisningen långt tidigare. Samtidigt beskriver lärarna att undervisning och material anpassas mer idag. I matematik är de extra anpassningarna tydligt målrelaterade, framförallt färdighetsbaserade, samtidigt som arbetssätten och arbetsformerna för anpassningarna inte tydliggörs. I elevernas individuella skriftliga utvecklingsplaner är det ibland svårt att utläsa, om insatserna är en framåtsyftande planering eller en extra anpassning. Extra anpassningar dokumenteras och hanteras på olika sätt i de olika lärararbetslagen. Lärararbetslagen upplever dokumentationen som problematisk och tidskrävande. I studien synliggörs styrkan av arbetslagsarbete. Lärarna i arbetslagen visar på en ambition att vilja förstå och följa skolans styrdokument. The purpose of the study is to investigate and create a vision of how individual teachers and teams of teachers understand the concept of special adjustments in Mathematics. Teachers' understanding of mathematical difficulties is important for which pupils get special adjustments and how they are designed. The study examines and creates a view of understanding that has been developed since the amendment of the Swedish School Law in 2014. The approach of the study is hermeneutic and is based on a survey, studies of individual development plans and two focus group discussions with teams of teachers for students in the 3rd grade. The empiricism is interpreted from the mathematic didactics and the special pedagogical area, with special adjustments as the research area. The result is analyzed based on Goffman's theory front stage and inspired by the Grounded Theory analysis method. The result shows that the teachers do not perceive a clear line between management and stimulus, and special adjustments. The teachers express they support the student in its starting-point. The teachers’ education is adjusted and individualized through the frame of ordinary education. The teachers do not see special adjustments as something new after the amendment of the law, rather as something that has been present in the education for a long time. At the same time the teachers need to modify their teaching and material more today. The special adjustments in Mathematics are explicitly target related, especially mathematic skills. Working methods for the adjustments are not clarified. In the individual development plans it is sometimes hard to determine if the input is a forward looking plan or a special adjustment. Special adjustments are documented and handled in different ways. The teachers’ experience the documentation as problematic and time consuming. In the study it is possible to determine the power of working in teams. The teachers show an ambition of understanding and following the regulatory documents of the school