Mobilapplikationer- framtidens verktyg för patienten i dennes livsstilsförändring?

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor såsom fysisk inaktivitet och ohälsosamma kostvanor leder till ökad risk för sjukdom vilket kan innebära en stor belastning för individen, hälso- och sjukvården samt för samhället. Hälso- och sjukvården ska vägleda individen till att främja en hälsosam livsstil, dock ställer det krav på att individen själv utför förändringsarbetet. Det finns idag ett brett utbud av hälsoapplikationer med olika hälsofrämjande inriktningar som används som verktyg för att stödja/vägleda individen till en förbättrad hälsa. Idag finns inga riktlinjer för hälso-och sjukvårdspersonal gällande rekommendationer till patienter avseende adekvata hälsoapplikationer. Syfte: Syftet var att undersöka om personer med hjälp av en mobilapplikation avsedd för en specifik hälsofrämjande åtgärd, tex. viktnedgång, erhåller ett annat resultat jämfört med personer som genomgår samma livsstilsåtgärd men som ej har mobilapplikationen som stöd. Ett yttligare syfte var att undersöka mobilapplikationernas huvudsakliga funktion. Metod: För att besvara litteraturöversiktens syfte genomfördes databassökningar där studier av RCT design inkluderades, totalt inkluderades 18 studier. Samtliga studier kvalitetsgranskades med hjälp av ett vedertaget granskningsprotokoll. Resultat: Mobilapplikationernas effekt på livsstilsförändringar varierade, en del studier påvisade förbättrade kliniska resultat medan andra studier inte påvisade någon effekt, detta oavsett vilken livsstilsförändring som undersöktes. Majoriteten av studierna behandlade livsstilsförändringar avseende fysisk aktivitet, kosthållning samt diabetes. Mobilapplikationernas huvudsakliga funktion var självmonitorering, feedback och målsättning samt information/kunskap. Slutsats: Mobilapplikationers effektivitet tycks bero på personens individuella förutsättningar och kontext vilket kan vara avgörande för resultatet. Mobilapplikationer som verktyg i en livsstilsförändring har potential att i framtiden kunna vara effektiva, dock krävs mer forskning. Background: Unhealthy living habits such as physical inactivity and unhealthy eating habits lead to an increased risk of disease, which can pose a major burden for individuals, health care and society. Healthcare providers should assist the individual to promote a healthy lifestyle, but it requires that the individual himself performs this change. Today there ́s a wide range of health promotion applications used as tools to support/guide the individual to an improved health. At present there are no gudielines for healthcare professionals regarding recommendations to the patient regarding adequate health-applications. Objective: The purpose was to investigate whether persons using a mobile application intended for a specific health promotion measure, eg. weight loss, would have different results compared to people undergoing the same lifestyle change but who do not have the mobile application as support. A further purpose was to investigate the main function of mobile applications. Method: Database searches were conducted, studies of RCT design were included, in total, 18 studies were included. All studies were evaluated regarding the studies quality using a approved audit protocol. Results: The effects of the mobile applications on lifestyle changes varied, some studies showed improved clinical outcomes, while other studies did not show any effect, regardless of the lifestyle change investigated. The majority of the studies involved lifestyle changes concerning physical activity, diet and diabetes. The main features of the apps were self- monitoring, feedback and goalsetting, as well as information / knowledge domain. Conclusion: The effectiveness of mobile applications seams to depend on the individuals conditions and context, which may be crucial to the outcome. Applications as tools in a lifestyle change have the potential to be effective in the future, but further reaserch is required.