Idrottspedagoger i arbetslivet : En studie om arbete och sysselsättning

Det övergripande syftet med studien var att undersöka examinerade idrottspedagogers vid Umeå universitet nuvarande arbete/arbetsuppgifter och dess relevans i förhållande till den för idrottspedagogutbildningen tänkta arbetsmarknaden. Rapporten inleds med en kort historisk tillbakablick där utvecklingen av Idrottspedagoglinjen beskrivs. Utbildningen böljade med enstaka kurser i Idrottspedagogik som genomfördes fr o m höstterminen 1977. Idrottspedagoglinjen startade höstterminen 1985. Studien genomfördes med postenkät till samtliga examinerade idrottspedagoger. Svarsprocenten var drygt 90 procent. Resultatet visar bl a att 75 procent hade arbete/anställning inågon form, 12% studerade, drygt 3% var föräldralediga, 1% fullgjorde sin värnplikt samt att knappt 9% var arbetslösa. De flesta idrottspedagoger är anställda inom kommunal sektor, i olika idrottsorganisationer, i privat och slutligen statlig sektor i nämnd ordning. Förhållandevis få tjänstgör inom Landsting och organisationer utanför idrotten. Män tenderar i större utsträckning att uppfatta sina arbetsuppgifter som relevanta i jämförelse med kvinnor. Vidare kan utläsas att något större andel kvinnor har arbetsuppgifter utanför områden som normalt betraktas som avsedda för genomgången utbildning men där utbildningen ändå bedömts ha stor betydelse för denna typ av arbetsuppgifter (Ej självklara). 76% bedömde sina uppgifter som Relevanta medan 12% tillhörde gruppen Ej självklara samt 12% gruppen med Ej relevanta arbetsuppgifter.digitalisering@um